Åland nedrustar miljöskyddet
I en insändare den 24/9 meddelar lagtingsgruppernas ordföranden att de ”åtgärdat” problemen med miljölagstiftningen för näringsliv och enskilda med bibehållet miljöskydd. Har man verkligen gjort det?
”Förenklad ärendehantering” Ingenting i ärendehanteringen har ändrats. Prövningen av verksamheter mot lag är densamma. Det som ändrats är att offentligheten slopats så att färre ärenden kungörs och att sakägare inte behöver delges.
”Minskad byråkrati och kortare handläggningstider”. I den nya lagen har bevisbördan och allt utredningsansvar lagts på myndigheten vilket medför lika mycket eller mer byråkrati och sannolikt längre handläggningstider. Detta i sin tur kommer att kräva mer resurser (läs – skattepengar för utredningar och expertutlåtanden). Myndigheten kan inte besitta ALL behövlig kompetens för att täcka in alla tänkbara områden och tekniker.
”Utan bekostnad för miljön” Den nya lagen har jämfört med nuvarande miljöskyddslag ändras till det sämre på så många punkter, ordalydelser, definitioner och bedömningsgrunder att detta i kombination med ovanstående medför att miljöskyddet försämras. Miljökunskap som framförts under lagens beredning har inte beaktats på ett konstruktivt sätt.
Den nya lagen löser inte några ”organisatoriska problem” för miljöarbetet. Lagens oprövade rättsverkningar kommer att medföra sämre service för kunden och sämre möjlighet för sakägare att enkelt påverka och delta i miljöärenden. Lagen försämrar också det förebyggande miljöarbete och därmed skyddet av miljön.
I riket och i Sverige föregås dylika lagar och lagförslag av omfattande förarbeten, expertgrupper, paneler, konsekvensbedömningar, utredningar och så vidare och lagarna baseras på sakkunskap. Detta har förbisetts vid arbetet med den nya lagen. Jag vågar påstå att lagen har tillkommit skyndsamt och har inte getts tillräcklig tid för utvärdering. Resultatet är inte en ny miljöskyddslag värdig skyddet av Ålands miljö.
Mikael Stjärnfelt (lib)
