Åland har en unik och lyckad regionalpolitik
I många länder i vår närhet har landsbygden tömts på innevånare. Detta mycket på grund av att den offentliga servicen har försvunnit.
Finns ingen skola, daghem eller åldringsvård i ens närhet så väljer de flesta att flytta dit servicen finns.
På Åland har regionalpolitiken, hittills, varit annorlunda mot vad den är i många länder.
Vi har valt ett landskapsandelssystem som ger landsbygden och skärgården möjlighet att upprätthålla egen skola, barndagvård och åldringsvård.
Åländsk Center inklusive undertecknad får ofta klä skott för att vara bakåtsträvare när vi vill vara försiktiga med kommunsammanslagningar.
Man skriver ofta om att det bara förs bypolitik. Men historien bevisar motsatsen.
Åländsk center har varit i regeringsställning sedan 1976 och många reformer och mycket har åstad kommits sedan dess. Naturligtvis tillsammans med andra partier.
På 80-talet var centern med och överförde gymnasialskolorna och ÅHS till Landskapet. Vilket var en mycket stor reform. Att överföra sjukvården och gymnasialskolorna till en större enhet eller enheter är nu huvudorsaken varför Finlands kommuner slås ihop. Här är Åland ca 30 år före Riket.
Åländsk Center har också varit med och byggt ett starkt Mariehamn ännu starkare.
Taxfree-undantaget som ”roddes i hamn” under lantrådet Ragnar Erlandssons (c) tid har givit och ger Mariehamn en mycket stabil ekonomisk bas och som också ger ringverkningar till både landsbygd och skärgård.
På senare tid har Centern stött både Alandicas nybyggnad och Sjöfartsmuseets tillbyggnad i Mariehamn.
Landsbygdspolitiken har förutom landskapsandelssystemet främst handlat om färjor, vägar, broar, avlopp, vatten, bredband och mycket annat livsnödvändigt för de som väljer att bo i glesbygden.
Ser vi på befolkningsutvecklingen så måste man säga att regionalpolitiken för landsbygden varit succéartad.
År 1980 hade landsbyggden 10778 innevånare och år 2011 har innevånarantalet ökat till 14873 eller med hela 38 %
Under samma tid har Mariehamn ökat från 9553 till 11263 eller med 18 %.
Visserligen har Mariehamns kranskommuner, Lemland och Jomala den största ökningen bland landsbygdskommunerna men även utan dessa kommuner så har landsbygdskommunerna växt med 22 % under samma tidsperiod.
Befolkningsutvecklingen i skärgården har tyvärr varit negativ förutom Vårdö som har ökat med 16 % sedan år 1980. Men ser man på befolkningsutvecklingen i Vårdö mellan åren 2011 och 2012 så verkar det som det skulle bli en rejäl minskning mellan dessa år.
Befolkningsutvecklingen i Föglö, Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga har minskat från 2065 innevånare år 1980 till 1770 innevånare år 2011 eller en minskning med 17 % . Här måste medges att uppgiften varit övermäktig då allt fler väljer det mycket större utbud som finns tillgänglig på fasta Åland. Tillgängligheten till utbudet på fasta Åland kan ökas genom olika kortruttsprojekt såsom exempelvis att Kökarstrafiken dras över Föglö och vidare med m/s Skarven till fasta Åland. För Vårdös del skulle en bro över Prästö sund ge en behövlig vitamininjektion.
För min egen del är jag helt övertygad att det är närservice, som kommunerna erbjuder i form av skolor, barndagvård och äldreomsorg, är den största orsaken till att befolkningsutvecklingen på landsbygden varit så positiv.
Och detta enligt min mening kan åstadkommas endast genom att besluten tas i den egna självständiga kommunen.
Men om någon eller några kommuner trots detta frivilligt väljer att gå samman så kommer varken jag eller centerpartiet att motarbeta detta.
För övrigt så anser jag att debatten om en kommunreform eller inte en kommunreform, som i och för sig är nödvändig, tar alldeles för mycket politisk kraft .
Jag anser att vi har mycket större problem som vi borde diskutera och försöka åtgärda.
Det är bl.a. ungdomsarbetslösheten, vattenmiljön både sött och salt, hur vi skall försörja oss med egen energi, vad skall vi prioritera bort för att bringa landskapets ekonomi i balans och vilken nivå skall vi ha på sjukvården inom ÅHS.
Men för att ingen skall missförstå mej så stöder jag och centerpartiet de utredningar som nu pågår som berör den sociala- och den tekniska sektorn samt den digitala agendan. Allt enligt landskapsregeringens handlingsprogram.
Runar Karlsson (c)
Lagtingsledamot
