Åland håller på att internationaliseras
Språkfrågan har länge varit en het fråga på Åland och framförallt för vissa partier/människor. Detta är ju helt naturligt genom att vissa människor ser hur även Åland internationaliseras och därför börjar känna sig hotade. Varför vet jag inte men det kan säkert bero på att jag ser språk som en värdefull resurs för vårt moderna åländska samhälle och inte som något hot.
Däremot håller jag med och kräver, som många andra av oss ålänningar, att myndighetsspråket är svenska och skall så förbli. Här måste vi stå på oss och kräva svenska. Det räcker inte bara med att klaga på att "allt är bara på finska".
År 2000 var det 93,8 % som talade svenska på Åland, 4,8 % talade finska och 1,4 % talade något annat språk än dessa två nämnda. År 2006 var sifforra 91,7 % svenska, 5,0 % finska och 3,3 % övriga språk (ÅSUB).
Att tala om att Åland håller på att förfinskas är väl ändå lite att ta i. Enligt statistiken har de finsktalande ökat med 0,2 % eller 114 personer på sju år, vilket ger 16 personer per år i medeltal. Vad gäller antalet ålänningar som talar annat språk än finska och svenska, så har de ökat med 1,9 % på samma tid från 369 personer år 2000 till 887 personer år 2006, dvs 518 personer. Detta ger i medeltal en ökning med 74 personer/ år.
Alla med lite bondförnuft förstår att de finsktalande på Åland, som har ökat med 114 personer på sju år, inte är något hot mot att Åland förfinskas. Ålanningar med övriga språk har ökat med 518 personer på samma tid. Detta ser jag inte heller som något hot. Detta är en naturlig process i hur den demografiska fördelningen ändras och lever med tiden.
Om trenden håller i sig så utgör antalet finskspråkiga på Åland år 2012 5,2 % och personer med övriga språk 5,5 %. Detta kan väl ej tolkas som förfinskning? Jag skulle kalla detta internationalisering!
Tony Asumaa (lib)
