Åland behöver reservkraft, behåll stora dieselmotorn
Stormen som drabbade Åland i början på året och ödelade en stor del av el- och telefonnätet, visade vad sårbart vårt samhälle är. Främst var det bortfall av elektricitet som drabbade cirka. 14 000 kunder, motsvarar 90 procent och är det värsta elavbrott som drabbat Åland. Tack vare ett hårt arbete från elandelslagets sida har nu de flesta fått sin ström tillbaka.
I detta skede fick vi som vanligt vår ström via Sverigekabeln och backup fanns från Finlandskabeln. Men det är trots allt två kablar som försörjer oss med el. Läser i tidningen Åland 19.1 där Kraftnäts Ålands vd säger att om en skada uppstår kan reparationen ta 50-100 dagar, om även den andra skadas är vi illa ute. Kraftnät Åland har två gasturbiner som kan försörja en del av Åland men resten är mörkt. Dessa är mycket dyra att köra men behövliga i nödläge.
I Mariehamns Energi Ab:s lokal kraftverket står en dieselmotor fullt användbar och nyrenoverad efter ö-driften för några år sedan, då all elförsörjning skedde från kraftverket. Denna stora diesel kan producera hela 17 MW eleffekt och 10 MW värme. Motorn har varit till salu i över ett års tid men ingen köpare har dykt upp som vill betala för en nästan 30 år gammal diesel som väger 250 ton.
Att skrota den eller skänka bort den är en stor kapitalförstöring av stora mått. Motorn borde självklart få vara kvar som en reservkälla om något händer våra två kablar. Mariehamns Energi som nu sköter om driften av den borde få pengar från till exempel landskapet Åland eller något annat bolag som kan betala för den extra kostnaden som behövs. Motorn kan ses som en försäkring om det värsta sker med strömleveranserna till Åland. I dessa orostider är allt möjligt.
Mariehamns stad som äger bolaget Mariehamns Energi Ab där kraftverket och Mariehamns elnät nu ingår bibehåller de andra dieselmotorerna och hela den utrustningen för att försörja staden med el och värme. Att då skrota den stora Wärtsilädieseln som är i samma byggnad låter inte genomtänkt.
Tanken att bygga kontor i dessa utrymmen och i gamla pannrummet är svårt att förstå. I tekniska verken som är ett stenkast bort finns många lediga rum.
Kraftverket byggdes i tiden för hela Åland och försörjde också hela Åland. Nu är det Mariehamns stad som äger det och behåller reservkraft i de andra dieselmotorerna och fjärrvärme för staden.
Att sälja Wärtsilädieseln som kan samköras med Kraftnät Ålands turbin är som att svika den åländska landsbygden. Dessa två kraftkällor kan förse en stor del dom åländska kommunerna med ström. Om den stora dieseln försvinner kommer det aldrig en ny och vi är utan en stor reservkälla. Hoppas verkligen politikerna på Åland förstår hur viktig reservkraft är på en ö.
LARS-ERIK ERIKSSON
OCH TVÄRSTYCKARNA
