I en insändare lyfter Socialdemokraterna, genom Camilla Gunell och Tony Wikström, förslaget om att införa en landskapsskatt i syfte att finansiera landskapets utgifter bättre. Det kan förstås ses som en enkel lösning på ett stort problem, men det är helt fel väg att gå.
Ålands ekonomi är tungt belastad med bland annat två stora utgiftsposter, ÅHS och skärgårdstrafiken. Då är det förstås angeläget att få in mera pengar i kassan. Men, vi måste fundera över vad en landskapsskatt då skulle medföra. Vi ser att Åland är i en period av svag tillväxt och ekonomin är trög. Arbetslösheten var vid den senaste mätningen på 5,7 procent och jobbtillfällena är färre nu än vid samma tidpunkt förra året. Att i ett sådant läge påföra ytterligare skattetyper är ekonomiskt oansvarigt. Det medför mindre köpkraft och därmed mindre konsumtion, vilket i sin tur slår mot företag och arbetsmarknad. I slutändan även mot skatteintäkterna.
Daniel Dahlén lyfter även flera centrala punkter i sin ledare i tidningen Åland den 20 mars 2026. En av dem är det faktum att landskapet inte i tillräckligt stor utsträckning sett över sin organisation och ekonomi. Vi vet heller inte vad de uttalade sparkraven inom landskapet ännu får för effekt. Att då påföra en landskapsskatt är inte att ta ansvar för Ålands utveckling och framtid. Vi måste förbättra de system och den organisation som byggts upp innan ålänningarna ska behöva skjuta till med ännu mera skattemedel. Mer pengar löser inga problem om inte sätten vi använder våra skattemedel förändras. Utan en sådan förändring kommer vi bara fortsätta finansiera nuvarande ineffektivitet.
Jag vill slutligen understryka och instämma i att det är hög tid att diskussionen kring de olika vägvalen för Ålands ekonomi och finansiering måste föras. Åland behöver reformer, inte fler skatter. Några av mina förslag för att förbättra Ålands ekonomi och tillväxt är därför följande:
– genomföra en genomgripande översyn av landskapets organisation för att identifiera verkliga besparingar
– stärka småföretagens möjligheter att sälja tjänster till Sverige och Finland, där efterfrågan på åländsk expertkunskap är stor
– arbeta mer aktivt för att attrahera familjer och företag att flytta till och etablera sig på Åland.
J
