Nu sägs också från regeringsblocket att ÅHS styrelse behöver återvinna personalens och allmänhetens förtroende. Tidigare hälso- och sjukvårdsdirektören Kjell Allberg har samtidigt pekat på betydelsen av en närvarande ledning under stora omställningar.
Förtroende återvinns inte genom försäkringar om att man ”tar frågorna på allvar”. Det kräver vederhäftig och tydlig information om vad som planeras, varför det görs, vilka konsekvenser som bedömts och vem som ansvarar.
Diskussionen om den palliativa vården visar problemet. Förändringen motiveras med besparingar. Nu anges besparingen till 500 000 euro. Men en siffra är inte samma sak som en redovisad kalkyl. Vilka följdkostnader uppstår? Vad kostar vården som ska ersätta vårdplatserna? Vilka alternativ har prövats?
ÅHS beskriver förändringen som ett pilotprojekt som senare ska utvärderas. Ett pilotprojekt innebär att allt inte kan vara känt på förhand. Men just därför måste mål, kända risker, patientsäkerhet, ekonomi, uppföljning och kriterier för när försöket ska korrigeras eller avbrytas vara dokumenterade före starten.
Om det finns en genomarbetad plan – lägg den på bordet. Redovisa alternativen, risk- och patientsäkerhetsbedömningarna, kalkylen inklusive följdkostnader, hur personalens sakkunskap vägts in och hur försöket ska utvärderas.
Den nya högsta ledningen kan inte göras ansvarig för problem och beslut den ärver. Men innan stora förändringar drivs vidare måste ledningen försäkra sig om att underlagen håller. Under en sådan omställning krävs också en ledning som är närvarande, känner verksamheten och fångar upp professionella varningar.
Styrelsen ska i sin tur styra ÅHS som helhet, prioritera, följa beslutens konsekvenser och korrigera när utvecklingen inte blir den avsedda. Erfarenheterna från VIS/Cosmic gör detta särskilt relevant. Projektet har krävt fortsatta insatser och medfört kostnader samtidigt som revisionen tidigare pekat på brister i riskrapporteringen till styrelsen. Vilka lärdomar har dragits – och hur används de i dagens förändringsarbete?
Sjukvården får inte reduceras till en match mellan regering och opposition där patienter, personal och allmänhet får vänta vid sidan om medan centrala uppgifter kommer fram bit för bit. Lagtinget och allmänheten har rätt till ett sammanhängande beslutsunderlag. Här har också den ansvariga ministern ett politiskt ansvar. Det operativa ansvaret ligger hos ÅHS, men det befriar inte landskapsregeringen från ansvaret för den övergripande styrningen. Regeringen måste kunna visa hur den följer helheten och vilka krav den ställer på styrelsen.
Kontrollkedjan slutar alltså inte hos ÅHS styrelse. Om landskapsregeringen har fortsatt förtroende för den styrelse man själv tillsatt måste regeringen kunna redovisa vad förtroendet grundar sig på och vilka resultat den förväntar sig. Underlag före beslut. Konsekvenser som följs upp. Korrigering när något inte fungerar. Tydligt ansvar och öppen information genom hela kedjan.
Det är så förtroende byggs.
ROLF GRANLUND
