DELA

Samarbete behövs för elevernas bästa

Lagtingsledamot Göte Winé lyfter i en insändare upp den viktiga frågan om skolelevers mående i allmänhet och mobbning i synnerhet. Bakgrunden är dels medias senaste rapportering om skolan, dels den pågående enkätundersökningen om vårdnadshavarnas tilltro till lågstadieskolorna i landskapet. Winé menar att landskapsregeringen inte tar sitt ansvar då de skolor som tillhör norra Ålands högstadiedistrikt (NÅHD) inte deltar i undersökningen denna gång.

När det gäller ansvarsfördelningen är det, precis som Winé skriver, landskapsregeringen som enligt grundskolelagen ansvarar för den allmänna tillsynen och utvecklingen (Grundskolelagen 3§). Däremot ankommer det kommunen att genom ett särskilt politiskt organ, oftast en skolnämnd, förvalta och övervaka verksamheten i den egna grundskolan (Grundskolelagen 7§).

Vad innebär det här i praktiken? Skrivningarna tillämpas så att det primära ansvaret för att verksamheten drivs enligt de målsättningar och anvisningar som finns i lag, förordning och läroplan ligger på skolans huvudman, d.v.s. kommunen. Landskapsregeringen är i vissa fall besvärinstans men kan även själv ta initiativ till åtgärder av tillsynskaraktär. För att så ska ske behöver antingen en juridisk person tillställa förvaltningen en skriftlig begäran om detta eller så kan avdelningen, om man t.ex. uppfattar att en kommun brister i sitt ansvar, vidta åtgärder. Åtgärden kan bestå i allt från att man möter företrädare för kommunen, som muntligen redogör för situationen, till att man begär att kommunen inkommer med en skriftlig redogörelse.

När det gäller NÅHD har inget ärende registrerats med begäran om tillsyn under de senaste fem läsåren. Däremot har utbildningsbyrån vid ett flertal tillfällen haft kontakt med NÅHD:s skoldirektör. Vi har fått information om vad skolledningen anser var problemet och om planerade samt redan vidtagna åtgärder. Vi delar skoldirektörens åsikt att en ny enkätundersökning knappast kommer att berätta något som man inte redan vet. NÅHD har inom ramen för t.ex. KiVa-skola flera års undersökningar som bekräftar att andelen elever som upplevt mobbning är högre i en skola. Skolnämnden har en åtgärdsplan, man har bl.a. skjutit till budgetmedel för att anställa mera personal och man har informerat föräldrarna. Detta känner säkert redan Göte Winé till via sina förtroendeuppdrag i kommunfullmäktige och skolnämnd.

Varför deltar då inte skolorna på norra Åland i den nu aktuella undersökningen? Enligt den ursprungliga, fleråriga utvärderingsplan som utbildningsbyrån tar fram skulle undersökningen utföras hösten 2014. Det konstaterades att NÅHD genomfört samma undersökning 2013 och att det därför inte var lämpligt att redan följande år delta i en ny. För att ge organisationerna möjlighet att på basen av utvärderingresultaten förbättra sin verksamhet är det vanligt att mätningar görs i cykler på 2-4 år. Upphandlingen av undersökningen gjordes hösten 2014 men kunde av olika orsaker inte genomföras som planerat. Undersökningen har för övrigt precis avslutats. Vi har inte fått signaler, förrän nu när Göte Winé menar att ärendet inte skötts rätt, att det borde vara på annat sätt. Om det är så som Göte Winé skriver – varför har detta inte framkommit tidigare innan upphandling och avtal skrevs?

Mobbning är till sin natur lika tråkig som komplex och ett av skolans många uppdrag är att försöka både förebygga, mota och lösa fenomenet. Skolan behöver dock hjälp i detta arbete av andra vuxna runt barnen så som vårdnadshavare, far- och morföräldrar och förtroendevalda. Landskapsregeringen har försökt att arbeta förbyggande mot mobbning genom olika projekt, fortbildningar och seminarier samt olika mätningar och kartläggningar. Just nu förbereds för höstens nya fortbildningstillfällen om bland annat mobbning.

En god samverkansmodell brukar vara att skolan respekterar och tar tillvara vårdnadshavares synpunkter och erfarenheter, utan att förhandla om de kunskaper eller värden som lag och läroplan slår fast. Bara genom samarbete kan hem och skola framgångsrikt lyckas med att ge eleverna de verktyg, värden och färdigheter de behöver för en god framtid. Förtroendevalda måste i sin tur ge skolan och dess personal goda förutsättningar och tillräckliga resurser för att kunna bedriva det arbetet.

Bo Nygård, överinspekör vid utbildningsbyrån

Johan Ehn, utbildnings- och kulturminister

Elisabeth Storfors, byråchef vid utbildningsbyrån