25 år med EU har gjort Åland större
I det tysta har vi passerat 25-årsdagen av EU-inträdet den 1 januari 1995. Då gick Åland tillsammans med Sverige och Finland in i en gemenskap som för alltid kom att förändra vår vardag, faktiskt till det bättre trots allt som sägs. EU har i mer än en fjärdedel av självstyrelsens historia format det samhälle vi i dag lever i och skapat förutsättningar som inte alltid hyllats men som överlag och särskilt trafikmässigt gynnat oss och som dessutom skapat fred på ett i historisk mening svårslaget vis.
Tack vare EU-anslutningen och de medföljande, framförhandlade och bekräftade undantagen kan vi blicka tillbaka på 25 år av i stort sett ständig tillväxt vilket gjort vårt örike unikt på väldigt många vis. Vi kan välja mellan 24 färjavgångar varje dag, året runt, om vi vill åka till Sverige, Finland eller Estland. Vår befolkning har vuxit från 25 000 ålänningar år 1995 till 30 000 i år – en 20-procentig ökning vilket är betydligt mer än i både Finland (plus 6 procent) och Sverige (plus 15 procent). Detta skapar förutsättningar för större stabilitet i ekonomisk mening och ett trevligare socialt samhällsklimat, det mesta blir skojigare med hjälp av mångfald.
Samhällsekonomiskt har alltså Åland som medlem i EU vuxit kraftigt vilket kan tyckas vara en paradox mot bakgrund av skattegränsen, vårjaktstjafs och andra vardagliga förtret som vi lite för ofta lyfter i debatten. Sanningen är att åländska företag varit skickliga och djärva i att hitta möjligheter i en allt mer gränslös världshandel. Tillväxten i färjetrafiken har också skapat grogrund för underleverantörer vilka bäddat för arbetsplatser och goda vinster vilka på olika sätt bidragit till en starkare ekonomi.
Priset för denna tillväxt har varit att självstyrelsen inte har utvecklats lika starkt som tidigare. Efter EU-inträdet har mycket lite hänt i det politiska förhållandet mellan Finland och Åland. För ögonblicket pågår ett arbete med att stärka grundfinansieringen vilket är nödvändigt men som i högre grad handlar om att reparera det som är trasigt än att skapa något nytt.
Den senaste självstyrelselagen är från 1993 då de största förändringarna innefattade införandet av klumpsumman och skapandet av ett eget åländskt postverk. Före det reformerades lagen i grunden 1952 vilket bland annat resulterade i flaggan som vi använt sedan 1954 och alltjämt utgör vår starkaste symbol.
Vad borde vi då göra för att ytterligare lyfta vårt Åland i en omvärld där småskaliga lösningar inte riktigt passar in? Jag tror att vi i ännu högre grad än i dag måste bli bättre på att marknadsföra vilka vi är både nationellt och internationellt. Det är nödvändigt att synas och vara mer närvarande och investera i allt som på olika sätt gör Åland större och mer lockande att besöka.
Det handlar om att fortsätta utveckla Högskolan på Åland till det ekonomiska nav den har förutsättningar att bli. Vi borde också accelerera marknadsföringen gentemot i första hand Finland och Sverige för att göra oss attraktiva för såväl turister som inflyttare. Detta kan vi göra genom att tydligare berätta om våra närodlade produkter, vår vardag som betyder närhet till allt och vår infrastruktur som gör det möjligt att bo på Åland och arbeta i både Finland och Sverige.
Att vara ålänning och europé ska vara att båda äta kakan och behålla den. Med hjälp av vår egen lagstiftning kan vi skapa förutsättningar för företag att utvecklas och människor att växa. Detta kräver mod och i viss mån risktagande men det är vi skyldiga våra föregångare som byggde självstyrelsen och våra efterlevande som ska föra hela Åland vidare.
Att skälla på EU är inte det rätta sättet att bygga framtid. Vi behöver ägna kraft åt att förändra det vi faktiskt kan påverka och hitta möjligheterna inom det EU som vi med stor säkerhet kommer att stanna kvar i även under de kommande 25 åren; minst.
Åland är en fantastisk plats att leva på, det bevisar vår kraftiga inflyttning. Det är dags att göra som man gjorde då självstyrelsen i tidernas gryning skapades; vi ska arbeta mer på att hitta konstruktiva lösningar och ägna mindre tid åt att klaga på sådant som vi inte kan påverka. Tack vare EU har vi vuxit, med hjälp av EU borde vi nu arbeta för att bli ännu större.
JÖRGEN PETTERSSON, (C)
LAGTINGSLEDAMOT, ORDFÖRANDE I FINANS- OCH NÄRINGSUTSKOTTET
