Tryggve sålde allt från nappar till likkistor
fakta/ Tryggve fyller 75
Namn: Per Sven Tryggve Törnroos.
Född: Den 7 april 1936 på Lappo.
Bor: På Kungshamn i Kumlinge by.
Yrke: Pensionerad affärsföreståndare.
Familj: Fru Hagar, fyra barn Kaj, Kjell, Maria och Mats, med familjer, tio barnbarn.
Födelsedagen: Firas lördagen den 9 april i hemmet med varm kaffepanna från klockan 14.00.
Som affärsföreståndare kom Tryggve Törnroos nära Kumlingebornas liv i alla dess skiftningar. Jo, det är sant att han förmedlade likkistor. Annat som såldes var spannmål, skördetröskor, porslinshundar, ylletröjor. bröd, tvål och en och annan glass till turisterna.
– Allt en människa behövde fanns hos oss. Diversevarorna gick bra. Det är inte alltid man tänker på vad mycket varor vi faktiskt förde.
Tryggve hann med flera övergångar. När han kom till Kumlinge butik var den inte ett snabbköp.
Den tidigare föreståndare hade hastigt avlidigt i 40-årsåldern och Lapposonen Tryggve kallades in från Kökar.
Det var 1966 och där i butiken stannade han fram till pensionen 1994.
– Jo, hoho jaja, han pustar lätt vid minnet.
Han steg upp tidigt varje morgon och fick arbeta tills sent.
– Mjölken levererades halv åtta på kvällen. Först efter det tog jag kväll.
Åren gick. Semester blev det ingen. Lediga dagar såg han inte heller många av.
– Man visste inte annat.
Köptrohet
Den senaste tiden har flera olika föreståndare avlöst varandra i butiken efter honom. Tryggve räknar ut att det varit fem redan, sedan hans tid.
Både befolkningsminskningen och de täta färjturerna arbetar emot de små skärgårdsbutikerna.
– Mer och mer betonas köptrohet. Visst är det viktigt att folk handlar hemma om butiken ska leva vidare.
Nu när du är i stan, handlar du här då?
– Visst gör jag det. Till att börja med har vi tre kilometer upp till butiken. Och när man kommer dit kan något viktigt saknas i hemmabutiken och jo, det är billigare. Men vi har aldrig hängt upp oss så speciellt mycket på priserna.
Bodknodd
Tryggves pappa var affärsföreståndare på Lappo, så de fyra barnen fick hjälpa mamman med jordbruket.
Bykänslan var stor, det var nära till alla, och det var dessutom alltid nära djuren, havet och naturen.
– Som 17-åring började jag om bodknodd (butiksbiträde) i Finström Bjärström.
Han utbildade sig vid Kooperativa handelskolan i Helsingfors och arbetade sedan i Saltvik Kroklund och ett par år i Stockholm. Sedan var han tillbaka en tid i Bjärström och efter fyra år på Kökar landade familjen i hemmakommunen igen, i Kumlingebutikens lägenhet.
– På vägen hittade jag hon här, skrockar han och klappar om hustrun Hagar.
Guldår
Det var guldår för Kumlinge under 1960-talet och 70-talet. Trålfisket var stort och Kumlinge frys behövde många arbetsvilliga händer. Speciellt kvinnorna fick arbete där, vilket bidrog till att djuren försvann i ladugårdarna.
– När jag började 1966 fanns kor i alla gårdar. Nu är alla borta, konstaterar han.
När det gäller befolkningsantalet har det gått i samma riktning.
– Bara två tredjedelar är kvar av alla de som fanns då, på 60-talet. Då fanns runt 570 personer på Kumlinge, mot 370 i dag
Bi-biten
Mycket har förändrats i skärgården under åren.
– Speciellt förbindelserna är ju så mycket bättre numera. Vi har det väldigt bra, nu jämfört med med den tid då bara nattbåtarna fanns. Nu har vi flera turer per dag.
Biodling har blivit ett tidsfördriv på äldre dagar.
– Vi började med det som pensionärer. Det är en passlig syssla för oss.
Mäktiga örnar
Fiske, sjöliv har naturligtvis hört till, skärgårdsgosse som han är.
Tryggve konstaterar torrt att det inte längre i lagen finns utrymme att sälja den fisk han får upp. Han får sik, rymda foreller, alltså sådana som smitit från fiskodlingar, och lite simpor.
– Örnarna hjälper mig äta upp simporna, de är mäktiga djur när de kommer flygande, men det börjar räcka till med dem nu. De är faktiskt rovdjur. Vi brukar ha flera stycken som flyger över isarna hos oss.
Åland bäst
Nyans Prao denna vecka Evelina Bertell ställer också några frågor som han mer än gärna besvarar:
Vad är bäst på Åland?
– Det är väl allt det. Överallt annars har de krig, jordbävningar och översvämningar. Jag börjar tro att Åland är världens bästa plats att bo på.
Vad tycker du bäst om; sovmorgon eller att stiga upp tidigt?
– Jag stiger alltid upp vid sex, i alla fall före sju. Det är härligt med tidiga mornar!
Vilken veckodag tycker du bäst om?
– Nå, alla. Veckodagarna flyter lite för mycket ihop numera tycker jag. Det kunde gott få vara lite större skillnad mellan söndagar och vardagar. Men alla mina dagar är faktiskt bra dagar.
