DELA

Rune firar 70-årsdagen på savannen

Klockars-Rune fyller 70 år
Namn: Rune Alarik Karlsson.
Född:
Den 9 november 1941 på Klockars i Jomala Överby.
Bor: I samma by.
Yrke: Pensionerad skogsbruksingenjör sedan fem år tillbaka.
Intressen: Sport, pistolskytte, skidor, skidskytte, jakt och fiske.
Familj: Sambo Eva-Karin Sjögren, två vuxna döttrar Pia Nyberg och Pernilla Hjärne, barnbarnen Adam och Andrea samt Tobias, Pontus och Linus.
Födelsedagen:
Firas med ett gäng vänner på en tiodagars resa till Tanzania med safari innefattande övernattning på savannen och luftballongsfärd samt strandliv i Zanzibar.

Han bjuder på kaffe hemma vid köksbordet med utsikt ut över en egenhändigt planterad mannagammal tallskog. Det serveras pepparkaka, så vi båda blir snälla. På kaffemuggen finns två giraffer. Så typiskt! Rune ”Klockars-Rune” Karlsson, är storviltjägare och har varit världen runt med bössan i högsta hugg.
Först guidar han runt i övervåningen där det finns troféer från Afrika och Sydamerika, en svartbjörn från Kanada och en zebrafäll på golvet.
– All jakt är reglerad och kontrollerad, intygar han. Man har en personlig guide med sig som avgör vilka djur som får skjutas.
Andra halvan av vardagsrummet täcks med tre hyllor av prispokaler och medaljer.
– Här på övre våningen har du hela mitt liv, skrattar han.


Skogskarl
Det blev det äldre brodern Roy som tog över föräldrarnas jordbruk. Själv bestämde Rune sig tidigt för att bli skogskarl. Snart nog hade han avverkat 12 år på Ålands skogsägarförbund och 30 vid Rundbergs såg. Han planerade avverkning, transporter och skötte inköp av virke.
– Vi kunde avverka mera på Åland numera, hävdar han. Skogen växer snabbt och bra här.
Rune stortrivs i skogen. Inte bara på jobbet. Tidigare var orientering ett stort intresse och han hör till de få ålänningar som kan kalla sig landslagsman.
Till de många fina tävlingsresultat han kan skryta med är orienteringsframgångarna de viktigaste för honom. Han kom fyra i FM 1961, vann FSO-mästerskapen samma år. Banläggar-FM vann hann 1983. På 1980-talet fick han både ÅID:s hedersmärke och Finlands idrottskulturs förtjänstmedalj.

Tävlingsskytt
Vid åren kring de 50 hade Rune problem med en fotskada och småningom övergick han från att springa i skogen till att skjuta.
– Jag var med om att arrangera de första Ö-spelen och kollade in de som tävlade i pistolskytte. Sedan gick jag raka vägen och köpte mig en pistol.
Framgångar har kommit efter hand, med inte resulterat i några guldmedaljer. Tränar gör han på Bredmobanan i Lemland.
– Det är avkopplande. Man måste vara helt fokuserad.

Dussin troféer
Redan i tonåren började Rune intressera sig för jakt. Under åren har han fällt åtskilligt med hare, räv, älg och rådjur på hemmaplan. På bortaplan blir det större och häftigare djur. Ett dussintal djur som fällts finns på väggarna i övervåningen numera.
– Och ett par kilometer österut, i Lumparn, lägger jag näten och drar upp middagsfisken. Vi har nät under isen också, brorsan och jag.
I Ålands skid- och skyttecentrum är han engagerad i arbetet med att lägga ut konstsnö. Sommarens hetaste dag kördes tävlingar i skidskytte allt medan snön smälte undan mer och mer.
– Men ännu har vi fjorårssnö kvar under sågspånet uppe vid Jettbölebanan. Vi gör som man gjorde förr. Då sparade man is under sågspånshögar till drinkar på Miramar och Socis.

Känns som 50
Nöjesjakten i främmande länder började han med in bit på 2000-talet.
– Nu ser jag fram emot att småningom få jaga brunbjörn i Ryssland.
Varför är jakten så viktig för dig?
– Det ligger i våra gener. Vi behöver ju skaffa mat.
Men många tycker illa om att jägare dödar som ett nöje?
– Allt kött tas till vara och jakten är noga bevakat och sker i rätt avvägda former.
En sista sak; du verkar ovanligt pigg och aktiv för din ålder.
– Tja, prästbetyget säger att det är dags för 70-årsfirandet. Men det känns inte riktigt så. Det känns som jag är 50, kanske. Inte yngre än så. Man vill ju inte överdriva hur som helst.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax