Radiomannen som inte hörs
Henrik Hagström fyller 40
Namn: Henrik Immanuel Hagström.
Född: I Mariehamn den 20 september 1971.
Bor: I Sund Smedsböle.
Gör: Ålands radio och tv:s stationschef i Smedsböle.
Familj: Frun Ninni, f. Dahl, närvårdare på Trobergshemmet, och döttrarna Annette, 17, och Jennifer, 13.
Födelsedagen: Firades i lördags med ett stort gäng på Soltuna i Geta.
Henrik Hagström har hittat rätt i yrkeslivet efter några branschbyten.
Efter högstadiet sökte han till yrkesskolan där han läste till svetsmekaniker. Han fick jobb på Lun-Mek, senare Alandia Yards, och stannade där tills han fick problem med hälsan. När han kom hem från jobbet drabbades han allt oftare av huvudvärk.
– Det blev värre och värre. Men på helgerna hade jag inga bekymmer och om jag var borta från jobbet en dag slapp jag också värken.
Han behövde inget läkarbesök för att förstå att det var svetsröken som ställde till det.
– Så jag sade upp mig. Det var 1996 och jag hade varit svetsare runt fem år så jag var ändå redo att pröva något nytt.
Jobbade gratis
Efter en sommar som skogsröjare på landskapets miljöbyrå hörde han sig för om chaufförsjobb på Transmar. När han fick veta att det inte fanns något ledigt erbjöd han sig att jobba gratis.
– Det var bättre än att inte göra något alls, tyckte jag, och efter en månad fick jag fast anställning. Så blev jag där sex år tills jag kände att jag ville ha ett mera utmanande jobb..
Så han gick tre år på Ålands högskolas it-linje.
– När jag var yngre var jag inte alls intresserad av datorer fast alla kompisar höll på med det. Musik och motorer var roligare..
Efter sin it-examen fick han ett projektjobb hos det svenska företag som ansvarade för reningsverkstekniken vid Lotsbroverket i stan. Och sedan dök en tjänst på Ålands radio och tv upp. Det behövdes någon som kunde sköta sändartekniken i Smedsböle.
När stationschefen Christer Strand gick i pension blev Henrik hans efterträdare. Och han stortrivs med jobbet.
– Ena dagen ligger man på golvet och skruvar eller klättrar i masten. Andra dagen ägnar man sig åt radions ekonomi i ledningsgruppen.
Det är ett nio till fem-jobb men han kan få rycka ut när som helst när tekniken strular. Han har nära till jobbet från radhusbostaden i ett par kilometer bort. Sund är en toppenkommun, säger Henrik.
– Varför? För att det är kulturens vagga på Åland. Här finns Kastelholms slott, Bomarsund och en massa trevliga människor.
Husbil till Amsterdam
När han inte jobbar far han gärna utomlands i husbil. Han har bytt upp sig stegvis från en enkel Volkswagen till Niesmann Bischoffs modell Clou Liner.
– Den hämtade jag i södra Tyskland. Premiärturen veckan före påsk gick till Amsterdam. Vi bodde på en campingplats inne i staden med bara femton minuters promenad in till centrum.
Men han är ålänning ända in i själen och har aldrig funderat på att bo någon annanstans.
– Jo, förresten. Jag skulle kunna tänka mig att bo i Spanien på vintrarna om det inte var så att jag behöver en inkomst. Flera bekanta i husbilsklubben kör sina husbilar dit när det blir kallt. Den spanska vintern kan vara lika varm som våra somrar. Men litet kyla gör ingenting. I den husbil som vi har nu skulle man kunna bo fast det är trettio minusgrader.
