Margareta trivs när siffror stämmer
Margareta fyller 60
Namn: Ingrid Margareta Flink.
Född: Den 19 december 1951 i Lemland Granboda.
Bor: I Mariehamn.
Yrke: Redovisare.
Familj: Ensamstående.
Födelsedagen: Har mottagning på Villa Carita söndagen den 18 december mellan klockan 13.00 och 17.00. En sparbössa står framme för insamling till handikappade barn på Ösel.
Trotjänarinna. En plikttrogen trotjänarinna som inte gör så mycket väsen av sin egen person. En trotjänarinna.
Det ordet kommer för mig när vi möts tvärs över hennes skrivbord på kontoret. Margareta Flink måtte vara en dröm för en arbetsgivare; flitig, noggrann, gillar siffror, stannar i jobbet, flaxar inte omkring hur som helst.
Sedan 1977 har hon arbetat som redovisare vid Ab Mathias Eriksson. Och där är hon än i dag.
– De unga har kanske svårt att förstå att man kan stanna på samma arbete så länge. Men jag trivs. Allra bäst är det när allt stämmer, när siffrorna är korrekta.
Rör på sig
Arbetet har förändrats mycket genom åren, berättar Margareta.
Mathias Eriksson, som administrerar Hallen, Kantarellen, Mathis-punkten och Mattssons i Godby, delar kontor med Mariehamns Parti på Dalkarbyvägen i Norrböle. Ett 30-tal personer arbetar i huset.
– Det rör på sig här, hela tiden.
När hon kom till företaget låg kontoret på Norragatan 4. I slutet av 1980-talet kom flytten ut till norra delen av Mariehamn. Det passade henne perfekt. Ofta tar hon cykel eller en promenad tvärs över Hindersböle till och från arbetet.
– Med bilen blir det en omväg runt två rondeller, det blir genast betydligt längre väg till jobbet.
Rent konkret – vad gör Margareta egentligen på jobbet?
– Jag noterar alla transaktioner, allt som går ut, allt som kommer in. Det är bokföring helt enkelt.
Tidigare har hon också räknat löner.
Numera arbetar närmare 100 personer i företaget.
Bokföringsmaskin
1977 när hon först satte sig på sin kontorsstol fanns något som kallades bokföringsmaskin. Man slog in belopp i maskinen och stoppade ner ett bokföringskort.
– Man trodde allmänt att pappersmängden på kontoret skulle minska i och med datoriseringen, men icke. Jag har fortfarande papper i pärmar, konstaterar hon.
Varuutbudet i butikerna har ökat otroligt genom dessa år.
– När jag går och handlar på Kantarellen kan jag se ett paket med någon vara och tänka ”jaha det var den varan det, den har jag ju bokfört”.
Men glädje ser hon att det ekologiska utbudet hör till det som vuxit mest.
Klassträffar
Det var i Lemland Granboda Margareta såg dagens ljus. Hon är yngst av tre systrar. Pappa var stuert och ofta borta långa perioder på sjön, ofta också över jularna. Mamma arbetade i Lemlands andelshandels Granbodafilial. Barndomshemmet hette Backas, men är nu inköpt av ett kusinbarn under namnet Ängsbacka.
För Margareta blev det skola i Rörstorp och senare i Söderby. Hon gick ett år i Houtskärs kyrkliga folkhögskola och började sedan på Ålands handelsskola.
– Jag blev merkant 1971, tänk det är 40 år sedan. Vi är ett gäng med elva flickor från klassen som fortsatt att träffas ett par gånger per år. Senast träffades vi i september och firade jubileet.
Några år arbetade Margareta åt landskapsstyrelsen som på den tiden höll till i Stadshuset. Sedan utbildade hon sig vidare vid Handelsinstitutet i Ekenäs och blev färdig merkonom.
Aktiv i Emmaus
Alltsedan starten 1989 har Margareta engagerat sig starkt för Emmaus. Hon är med i styrelsen, hon säljer i butiken och hon är med i arbetet med att sortera och bala.
– Det är ett härligt gäng där. Många är aktiva, alla gör något, alla hjälps åt.
Hälsofrämjandet ligger henne också varmt om hjärtat. Genom åren har hon deltagit i vandringsresor till Skottland, Österrike, Island och Italien och inte minst i dagsturer här på hemmaplan längs Lemlandsleden och Sadelinsleden.
– Pilgrimsvandringar tycker jag om. Det är en bra sätt att stärka både kroppen och anden.
Slutligen trivs Margareta i Mariehamns församling. Hon sitter i kyrkofullmäktige och är ordförande för Diakonidirektionen.
– Det känns fint att komma in i ett sammanhang och få bidra med det man kan.
