DELA

En 18-åring med 32 års erfarenhet

Roger Eriksson fyller 50
Namn: Erik Roger Eriksson.
Född: Den 26 juli 1960 i Mariehamn.
Bor: I Jomala Vargsunda med sommarboende i stuga i Jomala Önningeby.
Yrke: Vice häradshövding och kansliminister i Ålands landskapsregering.
Familj: Hustrun Sirpa, döttrarna Elina, 16 år, och Alicia, 12 år.
Födelsedagen: Är bortrest. Ska träffa ett gäng bestående av sju rikssvenska familjer som familjen Eriksson känt och umgåtts med i 20 år. I år reser hela gänget till Turkiet.
I det västra vita stenhuset bor Roger Eriksson. Vid vägs ände, i grönskande Vargsunda, 12 km från stan, med en kaninskylt som kännetecken för gäster.
Han är snabbpratat och snabbtänkt. Vi hinner prata både vinterbad, rabarbersaft, allemansrätt och kaniner innan vi egentligen har satt igång intervjun. Och roligt är det, där på den skuggiga verandan när vinden drar i björkarna. Han är politiker och dessutom det som journalister kallar rubrikmaskin; alltså; klatschiga uttalanden fattas inte. Till slut sätter han den, tveklöst:
– En kompis sa att jag inte ska sörja över att jag blir så gammal som 50 – se det i stället som att du är en 18-åring med 32 års erfarenhet därtill. Det verkar på något sätt mer attraktivt.

Vinterbadare
Det som denne kansliminister kanske är känd för är inte de saker han uträttar på jobbet, utan det han har för sig varje dag vid lunchtid. Han vinterbadar, doppar sig faktiskt oftare på vinterhalvåret än sommartid.
– En minut är jag i, ungefär, hur kallt det är i luften spelar ingen roll. Det nollgradiga vattnet sparkar igång endorfiner och adrenalinet. Jag tror det stärker immunförsvaret. Och bara det att jag tror på saken gör underverk. Jag förkyld? Nej, aldrig!
Han var bara i tioårsåldern när han vinterbadade första gången. Nu har han gjort det regelbundet sedan 2002 och fört simdagbok sedan 2003. Roger är en av de så kallade ”tre vise männen” – tre herrar som så gott som dagligen, under vinterhalvåret, tar sig ett dopp på Lilla holmen. Kompisarna är Rainer Åkerblom och Karl-Johan Nyholm.

Skattjakt bland sopor
Roger är en Mariehamnskille. Han kallar sin uppväxt för lycklig. Pappa var polis, mamma barnskötare i en familj där det också fanns två yngre bröder, numera sjökapten respektive byggmästare.
– Det var fina tider i Mariehamn då, vi lekte skattjakt på Rönnbergs torg (soptipp där Mariebad står i dag) och när Plasto dumpade feltillverkade leksaker var det rena rama julafton för oss småpojkar.
Han gick i Övernäs skola och i Ålands lyceum.
– Mina intressen var historia och statsvetenskap och det föll sig ganska naturligt att jag började plugga juridik. Grundorsaken är att jag inte tycker om orättvisor, jag tror alla har ett samvete, vi känner i ryggraden vad som är rätt eller fel.

Tingsnotarie
Det blev några års studier i Helsingfors. Roger träffade osannolikt nog den blivande frun, Helsingforsflickan Sirpa, i Mariehamn, det var 1989.
– Sedan tog jag mina akvariefiskar och hälsade på hemma hos henne, hon bodde helt nära i Helsingfors. Och här är vi i dag. Akvariet står i garaget.
År 1990 auskulterade han som vice häradshövding vid Ålands domsaga. Han satt tingsnotarie och ordnade papper från vårdnadstvister, misshandelsmål, bouppteckningar, lagfarter och konkurser.

Jorden runt
År 1991 stod bröllopet och en otrolig bröllopsresa tog nio månader i anspråk.
– Vi reste jorden runt och försökte verkligen vara backpackers, inte bara turister. På några ställen arbetade vi och vi fick bekanta som vi håller kontakt med ännu i dag. Kanske gör vi om denna resa som pensionärer.
Tillbaka till verkligheten och Ålands domsaga med alla papper och alla mål.
– Om inte samvetet funnes, då skulle ondskan vinna. Det vill vi inte vara med om. Men å andra sidan, det är rent orimligt vad människor kan förmå sig att göra. Att bara en så osannolik människa som Hitler fick makt i ett modernt Tyskland, det förstår jag inte. Det är sådana frågor som ökar mitt intresse för historia och samhälle.
Han anställdes som kommissarie vid polisens brottsmålsavdelning och blev senare ledande landskapsåklagare.

Kansliminister
År 2003 blev han invald för liberalerna i lagtinget. Efter valet 2007 blev han kansliminister, med ett brett ansvarsområde, från bygglagstiftning över polisfrågor och EU till de alltid aktuella jordförvärvsfrågorna.
– De nya riktlinjerna som kom i våras sätter aktieförvärvare och privata fysiska person i samma ställning, man kan inte via bolagsformer kringgå jordförvärvslagstiftningens huvudprinciper.
Det blir långa arbetsdagar erkänner han och visst han är på jobb hela tiden, också under veckosluten. På vardagarna kommer han ofta hem till Vargsunda först vid nio- tiotiden på kvällarna.
– Till hösten väntar budgetdebatt. Det blir utmanande, nu när det är besparingstider. Det är när det är svåra tider som det är svårt att styra. Då märks det verkligen vad man prioriterar.

Cykelpump
De liberala idéerna, att varje människa har rätt att styra sitt liv, är de inte lite gammaldags?
– Nej, frihet blir aldrig gammaldags – det skulle leda till ett ofritt samhälle.
Och så ger han ett talande exempel:
– Jag antar att du körde på höger sida vägen hit? Vi behöver sådana överenskommelser i stort och smått för att kunna leva tillsammans. Så frihet ska finnas och överenskommelser därtill, vi är alla sociala djur i botten.
Vad fyller du din fritid med?
– Jag tycker om att vistas i skog och mark och på havet. Jag har tränat judo och paddlat i kajak och nu har jag blivit lovad en cykel i födelsedagspresent. Pumpen och hjälmen har jag redan fått.

Text och foto:


Kiki Alberius-Forsman