DELA

Bertils historia och några favoritlistor

Namn: Johannes Bertil Lindqvist.
Född: Den 4 oktober 1935 i Lemland.
Bor: I Mariehamn.
Yrke: Pensionerad stuert, författare.
Familj: Sonen Kurt Erik.
Födelsedagen: Bortrest, firar med sonen.
Först Bertil Lindqvists livshistoria:
Han är född på Kuggholma i Lemland skärgård. Där har han sina rötter och hela sommaren bor han där. (Nya Åland var på reportage i somras, den 30 juni.)
Fadern dog när Bertil var femton år och som den nästäldste av fyra syskon blev det han som fick hjälpa sin mor med arbetet på skärgårdshemmanet.

Trafikskadad
Bertil började till sjöss som artonåring, utbildade sig till kock 1953-54 och till stuert 1962-63. Först seglade han några år i Karl Kåhres rederi innan han 1959 kom till Rederi Gustaf Erikson där han blev en av trotjänarna.
Hustrun avled i mitten av 1980-talet och han beslöt stanna hemma med sonen som var elva år. Så blev han hemmapappa på heltid i fem år.

Bertil återgick till sjölivet på ännu ett av GE-rederiets nybyggen. Men när han var hemma på ledighet efter sin andra period ombord råkade han ut för en svår trafikolycka, skadade ena benet och var sjukskriven i två år.
Han blev pensionär 1992.

Ny deckare på G
Redan under tiden till sjöss började Bertil skriva och med åren som gått har det blivit flera romaner, teaterpjäser och bidrag till olika tidskrifter.
Han har gjort sig känd som deckarförfattare. Först skrev han följetongen ”Mörknande skuggor” i tidningen Åland i slutet på 80-talet, sedan kom deckaren ”Hämnden är min…” 1998, ”Även du min Brutus” 1999 och nutidsromanen ”Livet är evigt” 2003. Efter det kom deckarna ”Du ska inte ha lust” och ”Ringar på vattnet”.
På gång just nu är ytterligare en deckare, ”Att gräva en grop”, som väntas utkomma hösten 2011.

Föreningsaktiv
Han har suttit med i redaktionen för Sjöhistorisk årsskrift för Åland sedan den startade 1988 och varje år har han bidragit med artiklar om den åländska sjöfarten.
I femton år tillhörde han Ålands litteraturförenings styrelse som dess kassör och som föreningens representant var han med i arbetsgruppen för Mariehamns litteraturdagar de första åren.
Han är också med i en bokcirkel sedan många år tillbaka.
Bertil tillhör Ålandsforskarnas styrelse och från det att Emigrantinstitutet bildades har han varit aktiv där och är numera dess ordförande.

Bertils favoriter
Vi bad Bertil summera livet på ett annat sätt också – genom några favoritlistor.

Fem bra böcker
1. Katrina av Sally Salminen.
2. Tio små negerpojkar av Agatha Christie.
3. En fältskärs berättelser av Zacharias Topelius.
4. Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg.
5. Leo av Ulla-Lena Lundberg.

Fem goda maträtter
1. Stekta flundror från Kuggholma.
2. Helstekt oxfilé, bästa bjudmaten.
3. Havtornsparfait, hemmalagad.
4. Strömmingslåda, gammaldags variant gjort på saltströmming,
5. Ärtsoppa, helst med mejram, gärna egenhändigt odlad.

Fem fina platser i världen
1. Kuggholma.
2. Mexiko.
3. London.
4. Schweiz.
5. Stockholm.

Fem fina platser i Mariehamn
1. Landskapsarkivet.
2. Stadsbiblioteket.
3. Alandica och stadshuset.
4. Promenadvägarna i norra stan, förbi begravningsplatsen och sjukhuset.
5. Mariebad.

Fem höjdpunkter i livet
1. När sonen föddes, 1974. Han var mycket efterlängtad.
2. Operan Rödhamns premiär. ”Det var så otroligt, jag trodde knappt det var sant, att något sådant kommit till efter min släktforskning”.
3. När teaterbiografin över Solveig Erikson utkom 1996, som Bertil skrev tillsammans med dramaturgen Vibeke Voigt.
4. Då teaterpjäsen ”Herredörren är bred in, men trång ut” hade premiär på Kastelholms slott 1995.
5. När Bertil slutade skolan efter åtta år i Flaka folkskola. ”Kanske inte en höjdpunkt, men nog en viktig vändpunkt i livet”.

Kiki Alberius-Forsman

kiki@nyan.ax