Ännu dansar Anne-Maj i skärgården
Namn: Anne-Maj Susanna Holmberg, född Baer.
Född: den 22 april 1967 i Esbo.
Bor: i Brändö Torsholma.
Yrke: närvårdare vid Solkulla.
Familj: make Leif och barnen Christoffer, 18 år, Carola, 16, Jenny, snart 9 år och Jessica, 7.
Födelsedagen: firas i kväll, lördag, hemma då dussintalet arbetskompisar kommer på kalas. Framåt sommaren hålls garden party för alla andra.
Vad lugnt hon tar det! Vad länge hon funderar på varje svar!
Anne-Maj Holmberg är i stan och sitter i Nya Ålands pratstundssoffa på redaktionen mitt i tidningshuset och låter saker och ting ta sin tid. Tempot och surret runt omkring henne påverkar henne inte mycket. Hon verkar ha sin egen rytm i kroppen. Nej, man kan inte kalla det för skärgårdslugn. Något sådant finns inte längre. Möjligen finns något som kan kallas skärgårdsgrundtrygghet. Finns det. Då har hon det.
– Jag stressar inte upp mig så lätt, säger hon när saken förs på tal. Jag blir väldigt sällan irriterad också. Inte ens om jag ska passa en färja blir jag stressad. Men jag missar den inte för det. Jag har nog aldrig missat en färja. Däremot kommer jag många gånger i sista minuten före avgång.
Pendlat ut
Anne-Maj Holmberg föddes i Esbo. Mamma Kristina har rötter i Brändö Lappo, pappa Ole kommer ursprungligen från Karelen.
Tvååriga Anne-Maj och systern Eva-Maria flyttade sedan med familjen till Västerås i Sverige där de stannade i tre år.
– Min far är dräng, allt-i-allo, mekaniker, något av en vaktmästartyp. Det gällde för honom att hitta arbete. Under alla år har vi pendlat ut till skärgården. Och nu har han stannat på Torsholma.
Mellan lekisåren och fram emot tonåren var det Mariehamn som gällde för familjen. Anne-Maj utbildade sig till kock och hade ett flertal kortare anställningar på restauranger. Som längst arbetade hon vid Katrinabaren vid Varmans. Hon prövade också på att arbeta som dagmamma, på dagis och som städerska.
En tid arbetade hon åt Ålands omsorgsförbund med barn och ungdomar med utvecklingstörning.
– Det var nog mitt allra roligaste jobb. De unga var alltid så glada och positiva och blir man så bemött, så blir man ju själv glad och nöjd.
I omgångar har hon sedan varit hemma med de egna barnen.
– Jag valde att vara hemma med barnen när de var små och det är jag nöjd med i dag. Jag tycker inte barn ska behöva fara till dagis förrän de fyllt åtminstone 4 år.
I oktober i fjol blev hon färdig med en 2,5 år lång vuxenutbildning på distans vid Ålands vårdsinstitut.
– Det hette att det var på distans, men nog blev ibland upp till tre veckor i stan, konstaterar hon.
Nu är hon utbildad närvårdare och trivs med sitt arbete på serviceboendet Solkulla. Hon arbetar halvtid, men skulle gärna ta fler timmar.
– Ja, jag tycker man blir så liten tid där. Jag jobbar dagtid och på kvällar och på somrarna ibland på nätterna.
Skärgårdsdanser
I tonåren började hon fara ut från stan till kusiner i Torsholma, det var 80-tal, mer folk på Brändö då och många roliga danser arrangerades. Det var på en sådan dans hon träffade Leif, som hon sedan gifte sig med 1997 och i samma veva flyttade hon ut för gott till Torsholma.
– Det var roliga tider! Det var kul på danserna då, de var inte så ”roiviga” som nu. Skärgårdskarlarna är verkligen duktiga på att dansa, inte alla kanske, men många. Jag tror det är ärftligt. Nu verkar ingen vilja lära sig någonting och på Brändö finns det mest 50- och 60-åringar.
Fortfarande far Anne-Maj och Leif gärna på dans. Det dansas förstås på den traditionella grisfesten på Torsborg i juni och sedan kan bära iväg i båt både till Lappo och Enklinge.
Ungdomsförening
För Anne-Maj är det självklart att vara med i Torsholma ungdomsförening. Där är alla 80 byssbor med. Hon fyller 40, det är ingenting. Äldsta medlemmen har fyllt 80 år. I Marthorna är Anne-Maj styrelsemedlem. De båda föreningarna samarbetar om det mesta i byn.
Torsholma har i dag en inflyttning av både barnfamiljer och ungkarlar. Bland annat en del personer från Estland och Ryssland har sökt sig till byn. De arbetar i de flesta fall med skolrenoveringen i Brändö by och de flesta av dem verkar vilja bli kvar i kommunen för gott.
På ledig tid tycker Anne-Maj om att brodera, att pyssla med blommor i rabatterna där hemma och på senare år har hon också börjat rida.
– Det roligaste med trädgårdsarbete är att se om plantorna vill ta sig. Min favoritblomma? Det är rosor.
