”Vi läser om Anders Wiklöf, ett kapitel i veckan”
I måndags förra veckan öppnade Seniorpunkten i Mariehamn efter ett halvt års stängning på grund av coronapandemin och stämningen bland de återsamlade var på topp. Särskilt starkt sken Sig-Britt Karlsson från Mariehamn, som otåligt väntat på comebacken.
Vi säger som sportjournalisterna: hur känns det?
– Det känner riktigt bra att vara här igen. Jag var här sista dagen de höll öppet och jag minns det precis, det var den 17 mars, och då berättade de om undantagstillståndet. Det kändes väldigt jobbigt faktiskt, jag brukar ju komma hit alla dagar annars.
Vad betyder det för dig att kunna komma hit?
– Det betyder mycket. Jag har varit ensamstående i ett och ett halvt år, sedan min make Johnny gick bort den 22 mars 2019. Det har varit bra att jag har fått komma hit.
Vad har du gjort under stängningen?
– Jag har jobbat två dagar i veckan på Matbanken. Jag hoppade in som frivillig två timmar per dag. Det har varit bra att träffa andra och fått lite fler bekanta. När man blir ensam kan man upptäcka att man inte har en så stor umgängeskrets.
Vad gör ni på Seniorpunkten när ni träffas?
– Vi brukar ha pyssel och lyssnar på musik. Vi lagar såna där pappersfjärilar och tulpaner och rosor. Och nyckelpigor av stenar. Och så har vi en som kommer hit och spelar dragspel för oss.
– Ibland har vi haft frågesport. Och högläsning. Och gymnastik!
Vad läser ni högt?
– Anders Wiklöfs ”Murarens son”. Den var bra. Vi läser ett kapitel i veckan. Och så har vi lite olika böcker i bokklubben också.
Tänker du komma hit som förut nu?
– Jag tänker nog försöka, men man måste ju ringa hit och anmäla först.
Och så till sist: vem vill du hälsa till?
– Min son Michael Karlsson i Mariehamn. Han stavar Michael med ”ch”, kom ihåg det.
Jag också!
– Haha, bra så!
