DELA

”Man får inte vara kräsen”

Kökarbon Diana Lundqvist är på väg in till Mariehamn med Gudingen för ettårsservice av bilen. Sedan fyra år tillbaka bor och arbetar hon som lärare i Kökar skola. Detta läsår undervisar hon i gymnastik för alla årskurser och som klassföreståndare för årskurs 1-3. Högstadieeleverna undervisar hon också i svenska.
– Jag hade jobbat några år på färja fast jag var utbildad lärare. Jag visste att jag inte ville börja arbeta i en stor skola. Jag har själv gått i en liten byskola i Hangö med bara två lärare så Kökar skola kändes därför lockande.
Hur många elever är det i klassen?
– Det är mellan en och sex elever per årskurs, men klasserna undervisas inte separat utan går i sammansatta grupper. I den största sammansatta klassen är det ändå bara nio elever. För små grupper är inte heller bra, då känner eleverna varandra nästan alltför väl, men nog får man en helt annan kontakt med eleverna, när det inte är så många i en klass.
– För att kunna behålla hela personalen så har jag gått ned i tid. Jag arbetar inte fulltid utan har fredagarna undervisningsfria. Det är väldigt bra då man som jag tycker om att resa och ofta ska resa till fastlandet.
Nu stortrivs hon på Kökar.
– Jag spelar volleyboll på måndagar, har cirkelträning på tisdagar, sjunger i kör på onsdagar och så vandrar jag mycket i naturen. Det går absolut att roa sig på Kökar, bara man inte är kräsen!
Hur påverkar det dig att det inte längre går att handla mat eller att tanka?
– Det har inte påverkat mig särskilt mycket. Under hela tiden på Kökar har jag bara tankat ett par, tre gånger. Jag åker så pass ofta till stan att jag tankar där.
Stannar du i Mariehamn över helgen?
– Jag har både släktingar och bekanta där, så det kan hända att jag stannar någon dag. Det är skönt all slippa planera allt i förväg då jag inte har någon hemma som väntar! Och inte heller någon katt eller hund.
Vem vill du hälsa till?
– Mina elever!

Text och foto:
Sofie Nohrstedt