”Jag har aldrig lärt mig rulla tummarna”
Vid Kantarellen i Jomala hittar vi Brage Eriksson från Mariehamn som har varit och handlat tillsammans med sambon Eva Jansson.
Är det middagsmaten i vagnen?
– Nej, vi åt innan vi kom och handlade. Nu skall vi hem och ut med hunden.
Vad har ni för hund?
– Vi har en chihuahua.
En sådan hund jagar älg i Lemland, jagar er också?
– Nej, men vår liknar faktiskt den hunden.
Eva tar fram ett fotografi av hunden som hon har i plånboken.
– Han heter Isak, säger hon.
– Han är duktig på att vakta. Han skäller på alla som kommer, säger Brage.
Vad sysslar du med till vardags?
– Jag är pensionär. Jag pensionerades från Svetsen för 20 år sedan.
Är du svetsare?
– Nej, jag jobbade som lagerchef.
Vad gör du nu som pensionär?
– Jag jobbar på Holmbergs. Jag kommer och går som jag vill, de kallar mig för gårdstomten.
Lite fritid har du väl?
– Nej, inte mycket. Jag har aldrig lärt mig rulla tummarna. Jag måste alltid göra något skapande med händerna. Förr blev det en del modellflygplan, nu svarvar jag en del.
Vad gör du då?
– Allt mellan himmel och jord i trä.
Har du några speciella planer för hösten?
– Nej. Eller kanske. En operation är kanske på gång. Mina ben är inte som de borde vara och jag skulle behöva nya höftkulor.
Aj, har du mycket ont?
– Nej, inte när jag är stilla men jag har svårt att gå.
Hoppas att det ordnar sig! Nu skall du få hälsa till någon!
– Då blir det till alla som jag känner så blir ingen arg.
