DELA
© Nya Åland

Vallar för färden mellan Sälen och Mora

SKIDOR. Brutna stavar, kontroller med tidsstopp, en kranskulla och förstås blåbärssoppa. Det är Vasaloppet för de flesta.
För Markus Karlsson, fjolårets bäst placerade ålänning, är Vasaloppet höjdpunkten på årets hårdträning. På söndag ställer han sig på startlinjen i Sälen för nionde gången, redo att skida de nio milen till Mora.
Klockan 03.00 på söndag morgon stiger Markus Karlsson på bussen från Mora till Sälen. Några timmar där efter står han redo på startlinjen tillsammans med drygt 15.000 andra åkare i det klassiska Vasaloppet. Knappt fem timmar och nio mil därefter är han beräknad i mål i Mora igen.
– Vasaloppet är verkligen höjdpunkten på året. Eftersom det är världens största skidlopp så är det verkligen crème de la crème. Det är en folkfest på alla sätt och vis, säger han.
Markus Karlsson börjar bli något av en veteran i Vasaloppssammanhang. Inte för sin ålder på 37 år utan för sina många starter. Under de åtta år som Karlsson har skidat Vasaloppet kom den bästa placeringen förra året med en 211:e plats.
– I fjol gick allt klockrent. Jag hade en bra dag, bra skidor och jag disponerade loppet helt rätt. Trots att det har varit en riktigt bra vinter för oss skidåkare i år vet jag inte om jag kan räkna med lika bra resultat den här gången även om jag känner mig i bra form. Mitt mål är att i varje fall komma bland de 400-500 bästa, säger han.


Timtals med vallning
Men det är inte bara på Karlssons dagsform det hänger. Det är så mycket annat som ska stämma också. Att ha bra skidor är a och o om han ska klara en placering likt den i fjol.
I källaren till hans föräldrahem i Jomala Överby tillbringas därför många timmar innan de perfekt vallade skidorna är klara.
– Jag vallar egentligen så lite som möjligt, men har man inget eget vallateam som elitåkarna har så finns det ingen genväg. För att få bra skidor som räcker i nio mil behöver man lägga ner runt fem timmar på att valla, säger Markus Karlsson.
Temperaturen hinner ändra sig flera gånger under loppets gång. Det kan variera allt från flera minusgrader till flera plus. Hur svårt är det att valla rätt?
– Man hänger med i väderprognoserna och försöker valla därefter. Men det är svårt. Det man får sträva efter är att ha jämförbara skidor med de åkarna som är jämnbra med en själv. Lyckas man ha bättre skidor än dem får man dessutom ett psykologiskt övertag på köpet och de får jaga mer, säger han.


Rätt kost
Även om rätt skidor har en avgörande del i loppet pratas det ofta om hur viktigt det är att äta rätt under veckan inför Vasaloppet. Ofta rekommenderas enorma mängder kolhydrater varvat med stora mängder fett. Allt för att maximera depåerna så att ett högt tempo kan hållas under så lång tid i loppet som möjligt.
Hur ser din uppladdning ut i kostväg?
– Det där är överupphaussat tycker jag. Det går inte att ladda med kolhydrater till galenskap. De första åren jag åkte Vasaloppet åt jag som en galning. Men efter varje mål kände jag mig bara uppjäst, seg och trött. Lite som att jag hade en sjukdomskänsla i kroppen. Visst laddar jag med lite mer mat än vanligt kanske tre till fyra dagar innan loppet, men jag har lärt mig med åren att inte öka på för mycket. Det finns nog inget universalsätt hur man ska äta utan alla har väl sina egna sätt, säger han.
Samtidigt som matmängden ökar, sjunker träningsmängden veckan innan loppet.
– Jag kör två halvlätta skidpass på ett par timmar vardera. Det går inte att träna hårt veckan innan utan det gäller är att vara utvilad och ha batterierna fulladdade lagom till start, säger han
Är det inte frustrerande att ge sig av samtidigt som så många andra och inte kunna ta sig fram som man vill?
– Jag startar i första ledet och där är det inte så farligt. För oss är det först i första backen som det kan bli lite kaos men det är faktiskt en del av tjusningen. Värre är det för dem längre bak i startfältet, där är det anarki som gäller. Då får man vara rädd om stavarna och för att dras ned om någon faller. Och i bland står det länge helt stilla längre bak, så jag måste beundra de som har nerver och tålamod att stå där, säger Karlsson som får starta längre fram tack vare det fina resultatet han presterade i fjol.
När det känns som tyngst under loppets gång, det är ändå nio mil som ska skidas, ångrar man då att man ställde upp?
– Man pendlar mellan hopp och förtvivlan många gånger, och tanken ”aldrig mer” dyker då gärna upp. Men man vet ändå innan vad man ger sig in på, inget kommer egentligen som någon överraskning i loppet. Samtidigt som det är jobbigt är det en enorm känsla att vara med, säger han.
Om någon blir inspirerad och funderar på att åka Vasaloppet nästa år, vad är ditt råd till den personen?
– Du bör ha åkt åtminstone 300-400 kilometer under säsongen fram till Vasaloppet. Då har du kört in din utrustning och då vet att du inte får skavsår på fötterna från pjäxorna och i händerna från stavarna. Och tänk att vägen är större än målet. Träna och må bra och se Vasaloppet som en knorr på träningsåret, säger han.

MARIA NYKVIST

maria.nykvist@nyan.ax

tfn 528 478

Foto: STEFAN ÖHBERG

stefan.ohberg@nyan.ax