DELA
© Nya Åland

”Mat är mer än bara näringsintag”

Öl var vardagsdryck för gemene man, vinet en lyxprodukt och mjöd drack man till fest. Salt var dyrt, peppar ovanligt och potatis okänt. Arkeolog Andreas Forsgren höll i går en föreläsning på Kastelholms slott om medeltida matvanor.
– Mat är så mycket mer än bara näringsintag. Det är en statusmarkör, kulturell markör och skiljer sig från religion till religion. Mat skall också vara en fest för ögat. Det här är inte något modernt, det var likadant på medeltiden, säger Andreas Forsgren.

Vanlig kost för en genomsnitts ålänning på medeltiden kunde bestå av korngrynsgröt med linfrön till, gula ärter, lök, fläsk och äpple. Man drack öl och vatten och som komplement samlade man bär, jagade och fiskade.

– 90 procent av befolkning var bönder och de flesta hade mat så att man klarade sig, säger Forsgren.

Generellt följer de åländska medeltida matvanorna mer den skandinaviska än den finska.

Till fest kunde det bjudas på nöt- eller fårkött – djur som annars hölls levande på grund av behovet av mjölk och ull. Då kunde man också få sig ett glas mjöd som var en festdryck.

– Man åt helt enkelt det som man kunde odla eller få tag på. I norden var det till exempel ovanligt med grönsaker.

Om vi idag skulle äta en medeltida måltid – skulle den falla oss i smaken?

– Vi skulle känna igen många ingredienser men antagligen tycka den var lite smaklös, eftersom man kryddade annorlunda. Salt var till exempel extremt dyrt men man kunde använda sig av örter så som persilja och gräslök.

– Vi äter mycket mer varierat nu, men också mer fett och socker. Ur det perspektivet var maten hälsosammare på den tiden än den är nu. Det fettet man fick från fläsket satte sig inte på kroppen då man arbetade så mycket mer med kroppen jämfört med dagens kontorsarbete.

– Man hade sällan hål i tänderna på den tiden, men man har upptäckt en annan sak gällande medeltidens människors tänder. Då man malde sädeslagen använde sig man av sten som ledde till att det bildades stenmjöl som ledde till att tänderna sakta slipades ner.

Det finns många sätt att ta reda på vad människor åt långt tillbaka i tiden. Man kan till exempel undersöka djurben som man finner vid utgrävningar av boplatser, studera människoskelett och analysera matkärl på kemisk väg.

– Det finns ett fåtal skrifter där matvanor också nämns, till exempel isländska Eddan.

 Läs mer i onsdagens Nya Åland!