DELA
© Nya Åland

Vittne i sexrättegång misstänkt för mened

När rättegången mot mannen som åtalas för att ha trakasserat två minderåriga flickor hölls igår greps försvarets huvudvittne för mened.
Före det hade vittnet fritt fått ställa frågor till både målsägande och åklagare innan ordningen återställdes.
En något rörig rättegång hölls i går mot en man som i augusti skall ha sexuellt trakasserat två flickor, 12 och 15 år, vid Torgets scen i Mariehamn.
Åklagaren Karl-Johan Nyholm hade två åtalspunkter, en för sexuellt utnyttjande av barn alternativt ärekränkning (den äldre flickan) och en för sexuellt utnyttjande av barn (den yngre flickan). Hela rättegången fördes med hjälp av tolk.
Den äldre flickan infann sig i rätten, medan den yngre flickan representerades av en förälder. Ingen av flickorna hade något biträdepå plats.
Mannan åtalas för att ha klämt den ena flickan på bröstet. Enligt åtalet har han också tagit den andra flickan på bröstet och mellan benen samt lagt benen om hennes underkropp och ”juckat” emot innan flickorna lyckats springa därifrån.
Händelsen ska ha inträffat när alla tre satt på scenkanten eller i närheten av scenen på Torget i Mariehamn. När flickorna en månad senare såg den åtalade och kände igen honom tog de bild på honom med mobiltelefonen och gick till polisen. Bilden används också som bevismaterial.


Godkände intyg
En av flickorna hade intyg från klasslärare och skolkurator på hur dåligt hon mår. Försvarsadvokat Markus Hamro-Drotz ville förkasta dem eftersom de är av privat natur, men tingsrätten godkände dem som bevis.
Försvaret undrade varför endast den åtalade blev åtalad eftersom man i vittnesmålet uppgett att en annan man var inblandad. Försvaret ansåg också att åtalet var tvivelaktigt på grund av att flickorna vittnat om att mannen talat engelska med brytning, uppgett sig vara från Ryssland och vara 32 år trots att inget av det stämde in på den åtalade.


Lyckta dörrar
Den 12-åriga flickan förhördes tidigare på skyddsboendet Tallbacken och förhöret spelades in på dvd. Under rättegången spelades dvd:n upp bakom lyckta dörrar med hänvisning till den målsägandes ringa ålder. Inte heller under 15-åringens vittnesmål fick allmänheten vara inne i salen.
De frågor som berördes var om det över huvud taget var rätt man som var gripen. Flickorna hade sagt att mannen talade ”bra engelska” och att han hade en guldtand i övre käken.


Vittnet fick fråga
När försvarets huvudvittne skulle höras släpptes allmänheten och pressen in. Vittnet svarade först på några frågor, sedan började han ställa frågor till målsägande och åklagare.
– Känner du igen mig? (fråga till den 15-åriga flickan)
– Varför gick ni förbi och var så glada? (fråga till den 15-åriga flickan)
Detta fick han göra tills föräldern till en av flickorna undrade om han hade rätt till det.
– Nej, vittnet ska bara svara på frågor, svarade tingsdomare Gustaf A. Nymalm.
Först då blev det slut på vittnets frågande. När vittnet sedan berättade sin version av händelseförloppet vid scenen sade han att flickorna hade gått förbi scenen och att de hade skrattat och varit väldigt glada. Men ingen i vittnets sällskap hade på något sätt tagit kontakt med flickorna. Detta hävdade han flera gånger vid upprepade frågor från åklagaren.


Greps för mened
När åklagaren sedan läste upp det vittnesmål vittnet avlagt vid polisförhöret under förundersökningen skilde det sig markant från vittnesmålet i rätten. I den berättelsen hade den åtalade vinkat de glada flickorna till sig och frågat den ena vad hon heter. Den ena av flickorna hade suttit på scenkanten och i samband med att hon skulle hoppa ner från kanten och den åtalade skulle hjälpa ner henne hade hans hand kommit emot hennes bröst.
– Vilket är det rätta?, undrade åklagare Karl-Johan Nyholm.
Tingsdomare Nymalm passade på att påminna den åtalade om att man enligt finsk lag får ett strängt straff om man inte talar sanning under ett förhör eller i rätten.
Vittnet kunde inte ge någon tillfredsställande förklaring på de skilda vittnesmålen vilket resulterade i att åklagaren förklarade mannen gripen som misstänkt för att ha ljugit under ed.


Förvirring
Efter lunchpausen fortsatte förhandlingarna och efter en stunds förvirring om det första vittnet hörts färdigt och framförallt var han var kallades nästa vittne in.
Hon vittnade om att den åtalade talade dålig engelska.
Efter henne fortsatte förvirringen om var det första vittnet befann sig. Försvarsadvokat Hamro-Drotz hade ännu några frågor. Till slut sade åklagare Nyholm att vittnet var i polishuset och att man kunde hämta tillbaka honom, men Hamro-Drotz avböjde.
Försvaret läste upp ännu ett skriftligt vittnesmål över händelseförloppet och på att den åtalade talar dålig engelska.
Sålunda var det dags för slutplädering. Åklagare Nyholm ansåg att flickornas berättelser var trovärdiga. Det förstärktes, enligt Nyholm, av att två av vittnena har sagt att den åtalade och flickorna befann sig vid Torget samtidigt.


Otillräckliga bevis
Försvarsadvokat Hamro-Drotz påpekade flera saker som enligt honom inte var tillräckligt för att fälla den åtalade. På flera punkter ansåg han det tvivelaktigt att händelserna ens hade inträffat eftersom det inte finns andra vittnesmål än de två målsägandens. Han ansåg att om den åtalade hade tagit flickorna på bröstet var det inte tillräckliga skäl för att dömas för sexuellt utnyttjande av barn.
– Det var bara ett kort tafs, om det ens hände. Det kan inte ha inverkat på hennes utveckling, vilket är en förutsättning för att dömas till sexuellt utnyttjande av barn. Det ska hämma utvecklingen.
Hamro-Drotz hävdade också att handlingen ska ha varit uppsåtlig för att definieras som ärekränkande och det var den inte, enligt honom. Han ifrågasatte också identifieringen av den åtalade eftersom flickorna talat om en guldplomb, medan den åtalade har fler.
Enligt Hamro-Drotz var den yngre flickans berättelse så full med motsägelser att han tvivlade på att det ens ägt rum. Även flickornas berättelser går emot varandra, menade han.
Domen i ärendet lämnas ut den 11 november.

NINA SMEDS

nina.smeds@nyan.ax