DELA
© Nya Åland

Vita käppar visade sig på stan

För att uppmärksamma den Vita Käppens dag ville synskadade på Åland träffa politiker och tjänstemän på en kaffestund i lagtinget.
Medlemmar ur Ålands synskadade rf promenerade genom centrala Mariehamn på sin månadsträff i går. Målet var café Hjorten i Lagtinget.
– Vi vill uppmärksamma Vita käppens dag som är den 15 oktober, säger Jan-Erik Berglund som är verksamhetsledare vid Ålands handikappförbund. Vi hoppas träffa politiker och tjänstemän i café Hjorten. Jag har delat ut lappar och vi får se hur många som kommer.
Berglund hade också med sig några simulationsglasögon som man kan simulera olika grader av synskada med. Han hoppades att politikerna vill prova dem.

Över 70 medlemmar
Ålands synskadade har 74 medlemmar varav ett 40-tal är synskadade. Bern Löfman fungerar som ordförande. Han har en vit käpp med en röd boll i ändan under promenaden.
– Bollen fastnar inte på samma sätt som en käpp. Det är omöjligt att ta sig fram med rätt käppteknik på gågatan utan boll.
Har alla synskadade vit käpp?
– Alla drar sig in i det längsta att skaffa sig en. Det är en hög tröskel, men när man är över den har man den med sig. Den fungerar som ett kännetecken så att alla vet att man är synskadad. Och när man inte ser alls är man helt beroende av käppen.
Löfman säger att de som endast har lite nedsatt syn inte behöver käpp.
– Ljuskänsligheten som man får med synskadan ställer till med stora problem.
Ljuset bländar och försämrar synen. På det viset är den strålande höstsolen inte på den synskadades sida.

Många hinder på vägen
Runt tio synskadade och deras ledsagare gick sålunda längs Torggatan. Det finns många hinder längs vägen. Övergångsställen utan trafikljus med pipande ljud kan bli besvärliga.
Hur gör man?
– Man väntar tills det inte hörs några bilar eller så sätter man ut käppen och går, säger Eva Beckman, som är helt blind.
Mycket går alltså på hörsel.
Else Edström har lite syn, men promenaden längs Torggatan är ändå full med hinder. En mörk skugga dyker upp i synfältet och hon hoppar till. Det var ett träd planterat mitt på trottoaren utanför en bank. De olikfärgade gatstenarna vid övergångsstället till gågatan är också besvärliga.
– Gatstenarna mitt på gågatan är ett problem. Käppen fastnar lätt mellan dem.

Ledsagare
Med en blind vid sin sida ser man alla faror. Bänkar långt ute på gågatan, fåren av sten, pollare av sten med livsfarliga kättingar mellan. Och det går upp och ner längs kullerstenarna. De låga trottoarkanterna som är bra för rörelsehindrade är dåliga för synskadade.
– Man vet inte om man är på vägen eller trottoaren, speciellt på vintern, säger Eva Beckman.
Eva rör sig inte ensam på stan. Hon har en ledsagare med sig. För dagen är det Hans Björndahl.
– Det är en del av mitt jobb som diakoniarbetare, säger Hans. Man kan få ledsagare via Röda Korsets väntjänst också.
– Tidigare fanns också syntjänst, säger Eva. Jag förmedlade deras tjänster. Men nu har alla som var med i det blivit gamla eller har annat jobb så det blir inget mer.
Eva säger att man får bra hjälp som blind både i banker, affärer och av taxichaufförer. Att flyga går också smidigt bara man säger vad man behöver.

Två politiker på plats
När vi väl är framme vid Café Hjorten (ni skulle bara veta hur många små förrädiska trösklar det finns på väg in dit!) är endast Raija-Liisa Eklöw (lib) och Johan Ehn (fs) på plats av politikerna.
– Jag kom hit ända från Lumparland för jag fick lapp om att de skulle komma , säger Raija-Liisa Eklöw.
– Jag visste inte om att de skulle komma , säger Johan Ehn, men provar ändå simulationsglasögonen.
Sedan följde en kaffestund och samtal mellan synskadade och politiker.

NINA SMEDS

nina.smeds@nyan.ax