DELA
© Nya Åland

Vägen från alkis till stolt farsa

Livet har gått i kringelikrokar för Tom Wirtanen, 37 år.
– Man kunde skriva en bok om allt festande jag varit med om, säger han. Men förra hösten valde jag en helt annan väg. Nu är det kärleken till Meya som styr allt.
Han kommer till Nyans redaktion i målarkläder, på väg hem efter jobb. Varannan vecka jobbar han ofta över. Varannan vecka far han direkt och hämtar sin dotter hos sin mamma, som samtidigt är dagmamma till sitt barnbarn.
Han är som vilken Svensson som helst. Så har det inte alltid varit.
Tom Wirtanen, numera bosatt i Sund Mångstekta, festade i femton års tid.
– Ja, jag var en buse. Tänk när man vaknade upp och började minnas vad man hade ställt till med i fyllan… Nej, prata inte om det. Det är hemskt!
Han ruskar på huvudet. Han jobbade på sjön då. Han hade roligt. Också. Men beroendet ökade och dumheterna som inträffade i fyllan blev fler och fler. Körkortet for all världens väg. Betalningskulderna var många.
Den 12 september 2009 tog han ett stort kliv i en annan riktning. Han måste låta bli alkoholen. För sin egen skull. För Meyas skull. För livets skull.
– Det var som att vakna upp ur en bubbla. Jag insåg plötsligt att så här kan jag bara inte ha det. Jag hade tänkt och bearbetat mitt alkoholproblem i många år innan jag tog beslutet att definitivt sluta dricka.
Nu kretsar allt om och kring Meya. Hela hans ansikte lyser upp så fort hon kommer på tal.
– Hon är a och o. Det är ju nu jag ska visa henne hur man lever.
Läs mer i papperstidningen!

Kiki Alberius-Forsman