DELA
© Nya Åland

Våga ta för dig och bli chef!

Fortfarande är det typiskt ”killsaker” att vara modig och ta för sig. Tjejer ska leka med dockor och sminka sig.
Vi träffade ett gäng blivande kvinnor i Strandnäs skola som sänder en hälsning till alla världens flickor på internationella kvinnodagen.
– Våga ta chansen och gör ”killsaker”! Var modig, ta för dig och bli chef!
Redan i klass 6 a:s rum i Strandnäs skola när jag frågar vilka som vill vara med i intervjun tvekar flickorna, medan pojkarna raskt räcker upp handen och sedan muttrar om varför det bara är flickorna som får bli intervjuade. Man ser vilka som är snabba att ta för sig.
Men sedan kommer alla flickor med.
Ingen av dem vet om att det är internationella kvinnodagen på måndag (läs: idag). Men Hedvig Horner har en gissning på varför vi firar en speciell kvinnodag.
– Det är nog för att visa att kvinnor är lika bra som män.


Lugna flickor, stökiga pojkar
Flickorna i klass 6 a är i 12-13-årsåldern och har inte hunnit bekanta sig med vuxenlivet av egen erfarenhet. Därför har de ingen direkt åsikt om hur män och kvinnor behandlas olika i samhället. Men i skolan märks skillnaden mellan pojkar och flickor ibland.
– I sjuan särar man på killar och tjejer i gymnastiken säger Ann-Sofi Lenander.
Gör man fortfarande så att man placerar lugna flickor bredvid stökiga pojkar?
– Ja, ganska mycket, säger Hedvig.
Tycker ni att det är rättvist?
– Nej, man vill inte sitta bredvid dem, säger Danina Jansson.
– De tror att den vilda pojken inte ska vara vild om han sitter bredvid en som inte bryr sig, säger Hedvig.
Men ingen av flickorna har märkt att lärarna behandlar pojkar och flickor annorlunda.
Kan man vara kompis med killar i er ålder?
– Ja, svarar alla.
Men sedan säger de att killarna i klassen är väldigt stökiga.
– De retas och bråkar och tar plats, säger Hedvig.
– Men bara ibland, säger Olivia Smeds. De kan vara normala också.
I alla fall enas flickorna om att pojkarna är stökigare än flickorna i klassen.


Ska dela hemarbetet
Vi försöker se framåt i tiden en sisådär 15 år, när flickorna är 27-28 år. Hur kan livet se ut då, är de karriärkvinnor, hemmafruar eller vad?
Alla är överens om att de ska dela hushållsarbetet med sin partner.
– Men jag vill kunna resa omkring för jag ska blir arkeolog och då har jag inget fast hem eller familj, säger Hedvig.
När flickorna ser på äldre generationer ser man tydligt att en förändring är på gång . I mor- och farföräldrarnas generation är det mormor och farmor som gör allt hushållsarbete ”medan morfar/farfar sitter och tittar på”. Men så tänker inte flickorna ha det.


”Båda måste få jobba”
Pratar ni om jämställdhet i skolan?
– Ja, vi har temadagar en gång per termin, säger Ann-Sofi.
Vi funderar också på varför det är så att det oftast är män som är chefer och sitter på makten.
– Män har alltid haft makt och det är svårt att bryta den vanan, säger Hedvig.
Men hur har männen fått makten från första början?
– Jag tror att förr gjorde kvinnorna allt hemma och då kunde männen jobba för de behövde inte vara hemma, säger Olivia.
Ingen av flickorna tycker att det är rättvist att männen har mer makt. Terese har lösningen på problemet.
– Både män och kvinnor måste få jobba.
Sedan tycker flickorna att det är klart att man ska få vara hemma och sköta hemmet om man vill, vare sig man är man eller kvinna.
Flickorna har inte gjort sina yrkesval än, förutom Hedvig, Danina och Terese som ska blir arkeolog, pilot respektive ha ett hunddagis. Nästan alla vill ha barn.
Hur kombinerar man livet med barn och jobb?
– Det finns ju dagis, säger Ann-Sofi.
– Eller så kan den ena föräldern ta ledigt medan den andra jobbar, säger Terese.
– Jag vet själv att jag följde med till pappas jobb innan jag började dagis, säger Hedvig.


Tjej- och killfärger
De flesta av flickorna som har bröder har inte märkt att föräldrarna behandlar syskonen olika på grund av att de är flickor eller pojkar. Men när vi diskuterar lite mer framkommer att det ännu finns sådant som ”tjejfärger” och ”killfärger”.
– Det finns de självklara som egentligen inte är självklara, säger Hedvig.
Den typiska tjejfärgen är rosa. Numera kan killar ha rosa.
– Rektorn brukar ha rosa skjorta, säger Ida Sedin.
Men när det gäller killfärg råder det lite delade meningar. Mörkgrönt, svart och blått föreslås.
– Men när man var liten var det mest blått på pojkar och rosa på flickor, säger Ann-Sofi.
Hur ska ni klä era barn?
– Till en början blir det rosa på flickor och blått på pojkar för de blir så söta då, säger Ann-Sofi.
Kan inte flickor vara söta i blått och pojkar i rosa?
– Jo, men om en liten kille har rosa tror alla att det är en tjej, säger Hedvig.


Resten av världen
Trots att de åländska flickorna har det bra är de medvetna om att det finns flickor i andra länder som inte har det lika bra.
– I någon stam i Afrika skär man av en del på kvinnorna mellan benen så de ska ha ont när de har samlag, säger Hedvig. De vill inte att kvinnorna ska vara otrogna och så vill de äga sina kvinnor.
När klassen läste om Indien i skolan fick man också veta att flickorna inte behandlas som pojkarna.
– Där får inte tjejerna gå i skola lika länge som killarna, säger Ann-Sofi.
– De gifter bort tjejerna när de är små, men killarna är äldre när de gifter sig, säger Olivia.
Slutligen sänder flickorna en gemensam hälsning till att flickor i hela världen.
– Våga ta chansen och gör ”killsaker”! Var modig, ta för dig och bli chef!

NINA SMEDS

nina.smeds@nyan.ax

tfn 528 406

Foto: JONAS EDSVIK

jonas.edsvik@nyan.ax