DELA
© Nya Åland

Tunga frågor på lagtingets bord

När lagtingsledamöterna på måndag promenerar in det nya lagtingsåret är det med vetskap om att flera stora frågor ska avgöras.
Hur Åland ska spara under den ekonomiska krisen är en. Om Åland ska godkänna Lissabonfördraget en annan – och så ska lagtinget ta ställning till Ålands hittills största infrastrukturella satsning.
På måndag inleds det nya lagtingsåret. Klockan 12 väljs det nya presidiet, det vill säga talman och två vice talmän. Därefter tågar lagtinget traditionsenligt till S:t Görans kyrka där det hålls en gudstjänst. Klockan 14 är det så dags för landshövding Peter Lindbäck att förklara lagtinget öppnat och därefter bjuds allmänheten på kaffe i Självstyrelsegården.
Klockan 15.15 hålls det nya lagtingsårets första plenum. Här är några av de frågor som är aktuella den närmaste tiden:

Reservkabel
Investeringen i en likströmskabel till riket skulle vara den hittills största investeringen i infrastruktur som landskapet gjort. Kabeln ska säkra landskapets elförsörjning då den ordinarie elförsörjningen är bruten. Landskapsregeringen föreslår att landskapet ska stå för 40 procent – 50 miljoner euro – av den totala kostnaden på 125 miljoner euro. Det kräver dock att lagtinget anhåller om mer pengar från Ålandsdelegationen.
Finansutskottet föreslår nu att landskapets ska stå för hela 60 procent eller 75 miljoner euro av kostnaderna. Detta för att undvika att konsumenterna drabbas av orimligt höga elkostnader. Redan i dag är de åländska konsumenternas elkostnader betydligt högre än för konsumenterna i riket. Vid en årsförbrukning om 5.000 kWh är Ålands Elandelsbolags pris 45 procent högre än medeltalet i riket, skriver utskottet i sitt betänkande.

Samfundsskatt
De åländska kommunerna riskerar att förlora stort om landskapet inte anpassar den kommunala skattesatsen i samfundskatten efter en lagändring i riket. Mariehamns stad beräknar att en uteblivning höjning på Åland kan ge ett inkomstfall på 2-3 miljoner euro bara för Mariehamns del.
Landskapsregeringen har lagt fram ett förslag om att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen temporärt höjs från 5,7 till 8,3 procent. Avsikten är att stöda kommunerna – det handlar om en kompensation för det besvärliga ekonomiska läget.
Utskottet föreslår att lagtinget ska anta lagförslaget. Förslaget innebär en retroaktiv skattehöjning för samfunden och det har ifrågasatts om detta är förenligt med grundlagen. Utskottet ser dock inga hinder med att lagen träder i kraft med retroaktiv verkan.

Lissabonfördraget
Ålands lagting har ännu inte tagit ställning till Lissabonfördraget. Självstyrelsepolitiska nämnden blev i mitten av oktober färdig med sitt utlåtande till lagutskottet.
Nämndens förslag är att lagtinget ska rösta ja till fördraget. Ledamöter från liberalerna, centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan röstade ja, obunden samling och Ålands framtid nej. Det är inte klart om och när lagtinget kommer att ta beslut i frågan.

Landskapsbudgeten
Inom kort överlämnar landskapsregeringen sitt förslag till landskapsbudget till lagtinget. Det preliminära beskedet är att budgeten blir offentlig på onsdag nästa vecka. I ett konjunkturläge där den så kallade klumpsumman som staten varje år betalar till landskapet kan minska med mellan 20 och 30 miljoner väntar många på besked om hur – och var – landskapsregeringen kommer att sätta in sparåtgärderna.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax