DELA
© Nya Åland

”Svårt planera fiskodling på lång sikt”

Strängare miljökrav, minskade odlingstillstånd, ökad byråkrati och hård internationell konkurrens gör framtiden ständigt oviss för de åländska fiskodlarna. Det säger Rosita Broström, verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening.
– Det är svårt att planera miljö- eller ekonomiska satsningar i verksamheten på lång sikt.
I dag finns det tio fiskodlingsföretag på Åland. Av dem driver hälften – Brändö lax, Ålands fiskförädling, Flisö fisk, Käringsunds fisk och Storfjärdens fisk – egen verksamhet. Resten arrenderar ut till de större företagen.
Som Nyan skrev tidigare i sommar omstrukturerar fiskodlingsföretagen som en följd av nya regler. Enligt landskapsförordningen från 2007 om odling av regnbågslax och lax i havet ställs högre krav på platsen för fiskodlingar. År 2013 ska alla fiskodlingar, med undantag av sättfisk, vara belägna i yttre vattenområden med hög vattenomsättning och med ett djup på över tio meter.

Följer lagen
Åland har delats in i fyra vattenområden. Redan nu har Ålands fiskförädling och Brändö lax omstrukturerat och flyttat sina gällande tillstånd till lämpligare platser. Antalet odlingar minskar men de kvarstående ökar sina produktionsvolymer genom att de slås samman till större enheter.
De kommande åren kommer ytterligare omstruktureringar att ske.
– Fiskodlarna följer ju lagen och de tillståndsanvisningar de får från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, konstaterar Rosita Broström.

Populärt livsmedel
Efterfrågan på fisk är stor både i Finland och internationellt. Broström berättar att Finland för 15 år sedan var självförsörjande på odlad fisk. I takt med att efterfrågan ökar har importen också gjort det.
– I dag är importen från Norge cirka dubbelt större än den totala mängden som tillåts odlas i Finland.

Miljöfrågor
På Åland har debatten mycket kommit att handla om miljön. Fiskodlingarnas utsläpp består av kväve och fosfor. I fiskodlingarnas miljötillstånd anges hur många kilo övergödande närsalter de får släppa ut, inte vilken mängd fisk de får odla.
Vad gör då branschen för att klara trycket från konsumenterna att bli miljövänligare?
Fiskodlarnas ekonomi och miljökraven går hand i hand, säger Broström. Foderkostnaderna står i dag för drygt hälften av de totala produktionskostnaderna.
– De åländska vattenbrukarna verkar i en tuff internationellt marknadsanpassad bransch med få marginaler och utan subventioner på produkterna.
Målet är således så lite spill som möjligt.
– Utmaningen är att producera mesta möjliga mängd fisk med så lite foder som möjligt.

Musselodlingar
Fiskodlarföreningen har drivit ett musselodlingsprojekt i liten skala för att se om det går att skörda närsalter ur Östersjön. Nästa fas är att utreda möjligheterna för storskalig musselodling på Åland.
– Närsaltsutsläpp berör inte bara fiskodling så utredningen kommer att drivas som ett samarbetsprojekt med de övriga primärnäringarna och miljöbyrån, berättar Rosita Broström.
Landskapsregeringen har också tittat på möjligheterna för landbaserad fiskodling. Tekniken lämpar sig bättre för ett varmare klimat.
– Vi odlar inte de arter på Åland som är ekonomiskt och tekniskt möjliga att odla på land.

Dialog A och O
Rosita Broström säger att det finns en ständig oro för hur de framtida verksamhetsförutsättningarna ska se ut.
– Strängare miljökrav, minskade odlingstillstånd, ökad byråkrati med myndigheter tillsammans med den hårda internationella konkurrensen gör att framtiden ständigt är oviss. Det är svårt att planera miljö- och ekonomiska satsningar i verksamheten på lång sikt. Framförallt beror det på de korta tillstånden på endast fem år i taget.
Rosita Broström tror ändå att möjligheterna till framtida fiskodling på Åland är goda. Men då krävs det att dialogen mellan företagare och myndigheter bibehålls och förbättras.
– Att man strävar åt samma håll och ser möjligheter istället för att, som utvecklingen varit tidigare, styrs av en övertygelse om att branschen endast ska stävjas.

Miljöåtgärder belönas
De åländska fiskodlarna hoppas att landskapsregeringen ska ta fram ett åländskt vattenbruksprogram som ger branschen framtidstro.
– I riket vill man satsa på långvariga odlingstillstånd och möjliggöra ökade odlingstillstånd till de odlare som vidtar frivilliga åtgärder för att avlägsna näringsämnen ur vattnet såsom fiske, musselodling eller användning av östersjöfisk som råvara i fodret, samt minska byråkratin.
Fiskodlingarna ingår visserligen i det vattenvårdsprogram som landskapsregeringen arbetar med, säger Rosita Broström.
– Men det är mer ett övergripande åtgärdsprogram. Det handlar inte om lagstiftning utan om rekommendationer.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax