DELA
© Nya Åland

Rena fantasipriser i Järsö-Nåtö

I höstas såldes flera bostadstomter för rena fantasipriser vid havet i Järsö by i södra Lemland.
Det finns inte många outnyttjade byggrätter kvar på öarna, berättar kommunens byggnadsinspektör Rune Scott.
Han har jobbat länge på sin post, faktiskt så länge att han går i pension om några månader.
Han har varit med om hela priskarusellen i Järsö och var med också när arbetet med delgeneralplanen inleddes för tolv år sedan.
Planen sträcker från stadsgränsen från Gripen över Nåtö, Bergö, Kedholm, Granö och Järsö ända ut till Nyhamn.
– Jag ser fram emot den dagen när delgeneralplanen kan fastställas. Allra bäst är det om området efter det får detaljplaner där man kan se om det finns möjligheter att skapa flera byggnadsrätter.


Krångligt system
Lemland införde 1982 ett rätt krångligt system för beräkning av grundbyggrätter, något som man är ensam om på Åland. 3 hektar mark (30.000 kvadratmeter) berättigar till en byggrätt, alltså rätt att bygga ett bostads- eller fritidshus, och vid det här laget är merparten av alla byggrätter använda. Byggrätter har sålts med eller utan mark och i ett fall har byggrätten till och med flyttats.
På Granö återstod till exempel för några år sedan endast en byggrätt som fortfarande är outnyttjad. På det nya bostadsområdet på Bergö, med ett tiotal tomter, har markägaren Henrik Dahlman använt sina byggrätter.


Sug efter hav
Redan när arbetet med detaljplaneringen inleddes var strandtomterna i Järsö-Nåtöområdet attraktiva, och suget har inte mattats efter det – tvärtom.
– Förstås har det funnits en efterfrågan. Annars skulle ju inte tomtpriserna vara som de är, konstaterar Rune Scott.
Orsaken till att byggrätterna hållits nere till antalet bottnar i närheten till Mariehamn. När Järsövägen byggdes i tiden var man rädd för att exploateringen skulle bli för stor och därför bestämdes ett avstånd på minst 100 meter mellan husen.
– Men det blev för svårt och de som ville bygga blev beroende av undantag från bestämmelserna. Därför kom den nya regeln till 1982.


Stan ställde krav
När staden byggde ut vatten- och avloppsnätet till Järsö ställde man krav på delgeneralplan för området inom en bestämd tid. Tiden gick ut för många år sedan, och fortfarande har planen inte trätt i kraft.
– Det svåra har varit att fastställa exploateringsgraden. Enligt det förslag som finns nu kan det bli en liten lindring när byggrätten räknas ut, en byggrätt per 2 hektar i stället för 3 hektar.
Men i väntan på delgeneralplanen gäller regeln från 1982, och därför har kommunens byggnadsnämnd ett styvt jobb med att ta ställning till ansökningar om bygglov med fantasifulla lösningar – i synnerhet efter att nya bygg- och planlagen trädde i kraft 2008. Enligt lagen får undantagstillstånd inte längre beviljas, men å andra sidan har byggnadsnämnden numera hela ansvaret och fri prövningsrätt.


Klar utgångspunkt
Rune Scott, som är beredande tjänsteman för byggnadsnämnden, har sin inställning klar:
– Man ska utgå från att sökanden ska få bygglov om kraven är uppfyllda enligt lagen.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax