DELA
© Nya Åland

Nattliga räder i hampaåker

Försöksodlingen av industrihampa i Jomala är enligt boende i byn välbesökt kvälls- och nattetid.
– Gångarna in i odlingen syns från vägen. Vi ser mycket trafik dit och därifrån, ungdomar i bilar och på mopeder som stannar och smyger in i odlingen, berättar en person som bor i Jomalaby.
För andra året i rad provodlar Ålands försöksstation så kallad industrihampa på en åker i Jomalaby.
Hela sommaren har hampaodlingen väckt intresse, det har bybor konstaterat. Människor har stått på vägkanten och fotograferat och många cyklister har stannat och tittat.


Två ”stigar”
Men nu har någon även gått in på åkern.
– Om man går en bit in och tittar hittar man en stor cirkel där bladen är bortplockade, säger en bybo. Nyligen sågs en bil med två unga tjejer besöka fältet, de kom ut bärande på två stora säckar. Man frågar sig vad det fanns i dem.
– Det börjar kännas litet olustigt, säger bybon.


När Nya Åland åker ut till platsen syns tydligt två nertrampade stigar in bland plantorna. Längre in delar sig ”stigarna” åt flera håll och där har plantor brutits av och blad plockats bort.


Okända besök
För Ålands försöksstations föreståndare Ulla Boman kommer uppgifterna om nattliga besök och hampastöld från åkrarna som en överraskning.
– Nej, det här har jag inte hört någonting om. Vi kör förbi där många gånger per dag men har inte sett att något försvunnit, men det är ju en rätt stor åker också, cirka en hektar, säger Ulla Boman.


Ingen drog
Hon berättar att hampan som odlas är en godkänd sort av industrihampa. Målet är att förädla grödan till briketter som ska användas som bioenergi.
Det är alltså ingen vits att försöka använda hampan för några andra ändamål, till exempel som drog för att uppnå ett rus.
– Det är en fin fibergröda, så det är väldigt synd att det finns en idé om att den kan användas för något annat, säger Ulla Boman, och berättar att man nu odlar hampan på den åker där man annars gör ekologiska försök.
– Det är en väldigt aggressiv växt som kan konkurrera ut andra, till exempel kvickrot, och tar näring ur djupa jordlager. Så i växtföljden är den intressant.


Andra bör säga ifrån
Ulla Boman konstaterar att försöksstationens uppgift är att prova nya nya grödor, som i detta fall industrihampa som bioenergi.
– Det är sedan andra instanser, organisationer eller på politisk nivå som måste ta ställning till om det är lämpligt.


Försvunnen
Försöksodlingen med industrihampa sker öppet och utan inhägnad.
– Vi har ju inte försökt gömma det på något sätt. Och vad kan man göra, inte kan vi sätta elstängsel runt heller, säger Ulla Boman, och berättar att man nog har satt upp skyddsstängsel runt odlingar tidigare, men då har det handlat om att skydda grödorna från rådjur och fåglar.
Det är dock inte ett helt okänt fenomen att grödor försvinner från stationens åkrar.
– Visst har vi blivit av med någon lök någon gång. Och en medarbetare har faktiskt stött på en person i hampaåkern, men vad den personen gjorde där vet jag inte, säger Ulla Boman.
Kan odlingen bli förstörd av de nattliga besöken?
– Nej, det är inte på det viset någon provodling med försöksrutor utan målet med den här odlingen är att förädla växten till briketter, säger Ulla Boman.
Hittills har försöken visat att industrihampan växer bra. Årets hampa såddes sent, vid midsommar, men är trots det flera meter hög.
I fjol fick hampan stå på rot över vintern för att frystorka. Man skördade sedan en omgång i januari och en omgång i april. Grödan var då så pass torr att den teoretiskt sett skulle kunna användas till pellets.

Text & foto: ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax