DELA
© Nya Åland

Kokadaver dumpades i skogen

Är det tillåtet att lämna döda djurkroppar ute i naturen på det här sättet?
Det undrar en läsare som hittade ett kokadaver i skogen.
En rundringning till ÅMHM och andra myndigheter visar att det inte är en lätt fråga att svara på.
Det var under en skogspromenad på norra Åland som läsaren upptäckte den döda kon. Ett stort antal fåglar cirkulerade kring kroppen och hade också börjat äta av den. Runt kadavret låg en ansenlig mängd delar av djurskelett, vilket skulle kunna tyda på att det inte första gången djur dumpas här. Läsaren upprördes över synen och undrar nu om det här verkligen är lagligt.
Ketzia Karring, inspektör på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, säger att djur i den här storleken ska grävas ner.
– Åland hör till ett av de områden i Finland där man får gräva ner döda djur. Man ska fylla i en blankett hos oss så att vi har koll på var de grävs ner. Man får till exempel inte gräva ner ett djur nära en brunn. Man ska använda sunt förnuft.
Men vad som gäller om en ko bara dumpas ute i naturen är mera oklart.
– Jag skulle kunna tänka mig att den tillfälligt ligger där för att ägaren kanske inte har en egen grävmaskin och väntar på att någon som har en ska komma och hjälpa till. Men det där får inte vara slutdestinationen.
När äldre nötkreatur dör ska det alltid anmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM, som åker ut och tar ett hjärnprov som sedan testas för BSE, det som ofta kallas gamla kosjukan. Det kan ta någon dag för ÅMHM:s veterinärer att hinna ut för att ta provet men så fort det är taget ska djuret grävas ner.

Böter eller fängelse
Myndighetens jurist Camilla Lundberg kan inte heller svara direkt på frågan i fall det här rör sig om ett brott av något slag.
– Det som reglerar det här är till exempel en lag om djursjukdomar och en ny sådan trädde i kraft den första januari i år. Enligt den gamla lagen skulle det kunna vara fråga om ”överträdelse av stadgandena i lagen om djursjukdomar” och det kunde ge böter eller fängelse i högst ett år. I den nya lagen finns det något som kallas djursjukdomsförseelse och det kan ge böter.
Camilla Lundberg påpekar dock att hon inte vet om det här aktuella fallet med kokadavret i Saltvik omfattas av den lagen. Tillsynen över att lagen följs ligger på landskapsregeringen, säger hon.
– Tanken var att uppsynen över smittsamma sjukdomar skulle överföras till ÅMHM, men presidenten godkände inte lagen. Men på sikt är tanken att det ska överföras på oss.
Inte heller polisen vet exakt vad som gäller i de här fallen.
– Är det fråga om en sanitär olägenhet ska man kontakta ÅMHM. Jag kan tänka mig att det på sin höjd skulle kunna bli fråga om någon form av miljöförseelse. Några stora brottsrubriker blir det i alla fall inte, säger äldre konstapel Anders Mattsson.

Domstol avgör
Han säger att ärenden av den här typen väldigt sällan – ”nästan aldrig” – hamnar på polisens bord.
– Om det kommer ett sådant här fall till oss begär vi ett utlåtande från ÅMHM.
Vilken straffpåföljden kan bli kan Mattsson bara spekulera i.
– Man måste se vad brottsrubriken blir förstås, men förmodligen skulle det bli dagsböter.
Miljöbyråns chef Helena Blomqvist säger att det är svårt att avgöra om det här rör sig om ett brott.
– Man ska inte dumpa avfall i skogen och djurkadaver ska grävas ner. Men bara en domstol kan avgöra om det är ett brott.
Hur djupt ett djurkadaver ska grävas ner, regleras inte i lagen. Däremot måste man ta hänsyn till att det ligger på ett ställe där inte andra djur kommer åt det och det får inte ligga för nära ett vattendrag.
– Det är sjukdomsspridningen man vill minimera med lagen. Och teoretiskt sett finns det en risk för spridning.

Personlig tragedi
Henry Lindström vid Ålands producentförbund säger att det skulle vara bra att hitta en annan lösning än nedgrävning när djur dör. En destrueringsanläggning eller en alnäggning där man kan bränna kropparna är två alternativ, men varken eller finns på Åland i dag.
– Vi har fört fram problematiken i diskussioner med landskapsregeringen flera gånger, men ännu finns ingen bättre lösning.
Han poängterar att det kan finnas bakomliggande orsaker som man inte känner till i sådana här fall.
– Ser man på den typen av djurhållningsproblem som vi har haft på Åland ligger det ofta en personlig tragedi bakom. Det kan handla om att man mår psykiskt dåligt efter en ekonomisk förlust. Är man frisk och vill ha resultat med sin djurhållning sköter man sina djur.

Minna Wallén

minna.wallen@nyan.ax