DELA
© Nya Åland

HS: Ta svenskspråkigas oro på allvar

Landets ledande politiker måste ta den svenskspråkiga minoritetens oro för sina kulturella och medborgerliga rättigheter på allvar. Det skriver Helsingin Sanomat, en av landets mäktigaste opinionsbildare, på ledarplats.
Först kom president Martti Ahtisaaris utspel om svenskans ställning i Finland. I en debattartikel gick han ut med sin oro för den växande negativa inställningen till svenskan.
Nu får Ahtisaari flankstöd av Helsingin Sanomat, som i söndagens tidning på ledarplats för fram sitt budskap med rubriken ”De svenskspråkigas växande oro för sina rättigheter är berättigad”.
Tidningen skriver att misstro och förvirring sprider sig bland finlandssvenskarna.
”Många inom landets språkminoritet upplever att deras grundlagsenliga rättigheter kränks allt fräckare. Deras åsikter förbises både vid stora administrativa lösningar och enskilda beslut, och listan är lång.”

Ekenäs BB
Som exempel lyfts det omdebatterade beslutet att stänga det tvåspråkiga Ekenäs BB mot invånarnas vilja, att det svenskspråkiga Västra Sibbo anslöts till Helsingfors trots invånarnas häftiga motstånd, att tingsrätter förenats i större enheter utan att beakta de svenskspråkigas krav att få rättvisa på sitt eget språk, att alarmcentralerna slås ihop för att täcka större områden samt att man vill ansluta Mellersta Österbotten till finskspråkiga Uleåborg – och inte tvåspråkiga Vasa – trots att Mellersta Österbotten har en stor svenskpråkig minoritet.
Helsingin Sanomat påpekar också att Esbo överväger att slå ihop de svenskspråkiga skolorna med finskspråkiga. ”Sammanslagningen befaras försvaga elevernas svenskspråkiga identitet eftersom finskan skulle ha ett stort övertag i skolmiljön.”

Tre orsaker
Attitydförändringen har skett inom några år och det finns flera orsaker till det kallare klimatet, skriver Helsingin Sanomat. ”En orsak är den gällande uppfattningen inom politiken att stort är effektivt. När förvaltningsenheterna blir allt större är det svårt att beakta minoritetens rättigheter på samma sätt som förut.”
En ny generation politiker och tjänstemän är på intåg. ”Många av de ledande politikerna behärskar inte längre svenska och även om de skulle göra det är svenskans ställning i EU-världen en marginell fråga för dem.”
Helsingin Sanomat ser vidare ett svenskhat som blåses upp i nätdiskussionerna och som sakta bereder väg för en nedlåtande inställning till språkminoriteten.
I ledaren spekuleras det om de svenskspråkigas starka försvarsställning gällande sina språkliga rättigheter kan ha bidragit till en uppfattning om att svenskpråkiga är oflexibla och vill isolera sig. ”En som hör till språkmajoriteten har svårt att förstå hur världen ser ut för en som måste oroa sig för sin egen identitet och sina rättigheter.”

Ta på allvar
De ledande politikerna och tjänstemännen måste ta de svenskpråkiga finländarnas farhågor angående sina kulturella och medborgerliga rättigheter på allvar, framhåller Helsingin Sanomat.
”De svenskspråkiga är lika mycket finländare som de finskspråkiga. Deras kulturella rötter sträcker sig till urtiderna i Finlands historia. Deras insats i finländsk kultur, vetenskap, ekonomi – och våra internationella relationer överhuvudtaget i det finländska samhället – är en stor rikedom och resurs för nationen”.
Ett dygn efter att ledaren lagts ut på nätet hade den över 250 kommentarer.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax