DELA
© Nya Åland

Första fröplantagen för skogsträd

I Jomala Prästgården finns Ålands första och enda plantage för skogsträd.
Det är 101 noggrannt utvalda plantor som i framtiden ska förse hela Åland samt kustregioner i både riket och Sverige med bra klibbalsfrön.
Klibbalen är en uppskattad råvara i möbel- och snickeriindustrin och även ett populärt material för panel och bastulavar.
– Den är Nordens mahogny, säger skogsförvaltare Ray Holmlund, som tillsammans med landskapsforstmästare Mikael Sandvik visar upp fröplantagen för Nya Åland.
Enligt experterna är al ett mycket bra virke som kunde nyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Det råder dock stor brist på klibbalsfrön. I Norden finns bara någon enstaka odling.

Raka stammar
För några år sedan inledde därför skogsforskningsinstitutet i riket försök med fröodlingar för just klibbal. Även landskapsregeringen kontaktades eftersom Åland är ett mycket gynnsamt område för klibbal.
Det åländska albeståndet inventerades och de bästa träden, som kallas plusträd, valdes ut. I den nya odlingen finns ympkvistar från tolv åländska träd, som man hittat i Jomala, Finström, Saltvik, Sund och Hammarland, samt från tolv träd i riket.
– Det man söker är träd som kan ge virke av fin kvalité med raka stammar och lite vattskott, alltså få stamskott som växer ut under själva kronan, säger Mikael Sandvik.

Id-nummer
Varje trädplanta har sitt eget id-nummer. Med hjälp av numren kunde man plantera plantor från samma ”moderträd” så långt ifrån varandra som möjligt. Man vill undvika pollinering mellan dessa träd, ingen inavel helt enkelt.
Genom numren kan man även kontrollera vilka träd som ger bra ympar. Sedan utplanteringen har ett plusträd visat sig ge plantor med låg överlevnad. De plantorna är nu ersatta med nya.
– Det är svårt att veta orsaken, kanske var trädet för gammalt att ta ympkvistar ifrån, säger Ray Holmlund.

Skörd 2013
De små trädplantorna som står i raka rader i Jomala beräknas ge sin första fröskörd år 2013. Men redan har plantorna en lång historia bakom sig.
Efter att plusträden valts ut samlade man under vårvintern 2006 ihop ympkvistar från de träden. Kvistarna fördes sedan till en förädlingsstation i riket för kylförvaring. Senare på våren ympades kvistarna fast i grundstammar, kvistarna sattes helt enkelt fast i topparna på unga plantor.
Därefter växte trädplantorna i en plantskola i två år, innan de slutligen i våras planterades ut på det 0,6 hektar stora området i Prästgården.
– Klibbal är något av en pionjärart och är först på plats på ny mark. Ofta stöter man på plantor i strandkanten efter att frön flutit i land. Klibbalen trivs framförallt på bördig och fuktig mark. Vi skulle gärna se att man hittade en nisch för alen på just dessa marker, säger Mikael Sandvik.

Ska godkännas
Om några år ska den åländska fröodlingen inventeras och först då vet man om den håller så god kvalité att fröna godkänns för försäljning.
Att skörda alfrön är ett riktigt handarbete.
– Vi får plocka kottar helt enkelt. Sedan klänger man kottarna, alltså värmer upp dem, för att få ut fröna, säger Ray Holmlund.
Sedan gäller det att hitta villiga frököpare då landskapet inte kommer att bedriva egentlig plantproduktion.
– Om det går som planerat så kan den åländska odlingen producera frön så det räcker till hela Åland samt svenska och finländska kustregioner på samma breddgrader som Åland, säger Ray Holmlund.

Nytänkande
Från början var det tänkt att staten skulle finansiera även plantagen på Åland.
– Men sedan ändrade de sig, men vi tyckte det var så pass viktigt att vi ville fortsätta och kostnaderna är inte stora. Landskapet ska ju syssla med just nytänkande och försöksodling, säger Mikael Sandvik.
Ymparna kostar 56,50 euro styck. Därtill har landskapet kostnader för markarbetet vid plantagen.

ANNA BJÖRKROOS