DELA
© Nya Åland

Fängelsedom för grov förskingring

Kvinnan hävdade att hon blivit hotad och att hon tog pengarna ur kassan för att betala en skuld.
Tingsrätten trodde inte på henne utan dömde henne för grov förskingring.
Kvinnan, som är i 30-årsåldern, jobbade i kassan i en livsmedelsbutik i Mariehamn under fjolåret.
Ett vittne berättade under rättegången att bolaget kom henne på spåren när man utredde möjligheterna att minska kostnaderna bland annat genom att dra in arbetstid.
I samband med detta kom det fram att många minustransaktioner – det vill säga kassakvitton som annullerades – under den sista öppethållningstimmen.


Ökade kontrollen
För att få reda på vem som utförde transaktionerna fick personalen byta arbetsuppgifter med varandra. När man sedan jämförde tidpunkterna för minustransaktionerna med arbetslistorna märkte man att antalet annullerade kvitton ökade när kvinnan var på jobb.
För att få stöd för sina misstankar ökade man kontrollen under de sista tre-fyra veckorna innan hon fick sparken. Under de veckorna bytte personalen inte arbetsuppgifter med varann.
Ett annat vittne, som innehar en ledande funktion i bolaget, övervakade kassarapporterna där det framgick att allt inte stod rätt till. Genom uteslutningsmetoden kom han fram till att annulleringarna skedde när kvinnan jobbade. Han har räknat ut ett medeltal för hur mycket pengar det rörde sig om, och då kommit fram till 13.800 euro. Vittnet trodde att beloppet sannolikt var ännu större.


90 på en vecka
Antalet annullerade kvitton hade varit fyra som lägst och 90 som högst under en vecka. Under de fyra veckor som kvinnan hade semester annullerades i medeltal drygt sex kvitton per vecka.
Under de sista sex veckorna av hennes anställning uppgick summan på de annullerade kvittona till över 10.000 euro.
Kvinnan nekade till att ha tagit så mycket pengar. Hon medgav att hon tagit 5.000 euro för att betala en skuld och att hon utsatts för hot om att något obehagligt kunde hända om hon inte betalade.


Inte trovärdig
Tingsrätten konstaterade att det inte fanns någon stödbevisning för det påstådda hotet och fann henne inte trovärdig. Någon stafflindring gavs inte på grund av att kvinnan sa sig bara ha ”lånat” pengarna och att hennes avsikt var att betala tillbaka.
Rätten ansåg det ändå inte styrkt bortom allt rimligt tvivel att summan var så hög som åklagaren och bolaget hade påstått utan dömde henne att betala tillbaka 10.500 euro till bolaget.
Kvinnan dömdes till fängelse i sex månader, villkorligt därför att hon inte är straffad tidigare. Rätten ansåg att brottet handlar om synnerligen värdefull egendom, att hon missbrukat sin ställning som kassaansvarig och att tiden som brottet begåtts under – från maj till november – varit lång, och att det därför är att betrakta som grovt.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax