DELA
© Nya Åland

Vatten och bröd ska ge en budget i balans

Oinsmickrande och stram.
Ungefär så kan man karakterisera regeringen Camilla Gunells första egna tilläggsbudget.
Det är nu man förväntas lägga kursen för de kommande fyra åren, och om den inslagna linjen håller ända i mål kommer det att bli mycket vatten och bröd i landskapet framöver, där det förut bjudits på en bakelse här och där.
I många frågor där landskapsregeringen utlovat konkretion finns det fortfarande bara planer, arbetsgrupper och undersökningar. Så brukar det vara.

Om planen håller är landskapets budget i balans, och visar till och med ett litet överskott år 2015. Då har man sparat bort ett fyrtiotal tjänster inom förvaltningen, lagt ner den tvärgående linjen i skärgårdstrafiken (det är inte uttalat i tilläggsbudgeten, men det är dit utvecklingen går), man har tagit bort sjukkostnadsavdraget i kommunalbeskattningen, dragit ner på stödet till kommunerna, höjt avgifterna inom sjukvården, lagt ner landskapets avbytarservice och fryst studiestöden på dagens nivå fram till 2015.
Bland annat.

Det kommer naturligtvis att kosta, både i slitningar inom de olika verksamheter som drabbas, i politiskt understöd och i den arbetsinsats som krävs för att förverkliga de stora förändringar som utlovas. En stor del av nedskärningarna är bara planer ännu, och ska de bli verklighet krävs en insats av blod, svett och tårar.
Det är en budget man bara kommer med i början av en mandatperiod, då energinivån och beslutsamheten i landskapsregeringen är höga och målen satta för förändring under en fyraårsperiod.

Både Socialdemokraterna och Centern har fått backa på sina hjärtefrågor, kanske mer än de två övriga regeringspartierna, och det är förmodligen bara med ett rekordval i ryggen som en socialdemokratisk partiordförande inför patientavgifter och tar bort sjukkostnadsavdrag.
Infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) och finansminister Roger Nordlund (C) fortsätter demontera skärgårdstrafiken och knipsar av avbytarservicen och sänker stödet till kommunerna.
Det är tufft.

Till en del är de goda siffrorna år 2015 förstås beroende av att ministrarna Katainen och Urpilainen beslöt att höja momsen och därigenom gav riket och Åland högre inkomster.
Det betyder också att skatteintäkterna naturligtvis är i hög grad osäkra. Händer det något avgörande med Finlands ekonomi kan Åland snabbt störtas in i samma spiral som katastrofåret 2009

Detta är en krismedveten, snål och sparsam budget. Motiveringarna är lakoniska. Åland har inte råd. Det ekonomiska läget förutsätter. Budgetunderskott. Man hymlar inte med det, och man biter i många sura äpplen, framför allt inom skärgårdstrafiken.
När det gäller den omställning landskapsregeringen utlovat är det framför allt den där siffran på sista raden år 2015 som är den viktiga. 6.688.000.
Om den blir verklighet är det en stor framgång.

Hittills har mycket av regeringen Gunells arbete handlat om lagbygget, och om denna omställningsbudget.
Ok. Det blir godkänt. Det är en bra start. Nu vill vi se förverkligande och handling och mer kommunikation. Om det ska bitas ihop och sparas så behöver vi förstå varför och hur, i varje led.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax