DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Vapendirektiv bommar målet

Den stora majoriteten av terrordåd begås med illegala vapen.

Därför kommer kriminella att kunna fortsätta rycka på axlarna åt EU:s vapendirektiv.
I veckan röstade EU-parlamentet för ett nytt vapendirektiv. Förslaget om att uppdatera det gamla vapendirektivet från 2008 har grott länge, men terrorattackerna i Paris och Bryssel gav förslaget nytt luft under vingarna.

Det annars sävliga EU-maskineriet tog snabbt fram ett förslag som kommissionen lade fram. Pressen på att EU skulle visa handlingskraft efter terrorattacken var så stor att kommissionen struntade i att göra en konsekvensbedömning.

Det var ett dumt beslut. Förslaget att förbjuda halvautomatiska vapen och distanshandel möttes med ett ramaskri bland jägare och sportskyttar. Att laglydiga jägare och skyttar inte vill se strängare vapenlagar säger sig självt, men bilden av ett verklighetsfrånvänt EU befästs ytterligare än gång. Missnöjet ökar och resulterar i grundtankens motkraft.

EU-parlamentet hörsammade kritiken och tog fram ett kompromissförslag som innebär att man fortsättningsvis ska få ha halvautomatiska vapen och magasin som rymmer över 20 skott.

Direktivet innehåller allt från hur vapen kan spåras och deaktiveras, till vilka automatvapen som får ägas av civila. Dessutom ska ett EU-register över vapen ska upprättas.

I praktiken betyder det att de åländska skyttarna och jägarna inte kommer påverkas i någon större utsträckning, förutsatt att Finland inte väljer att tillämpa direktivet strikt. Däremot kan polisen få mera pappersarbete.

Problemet med förslaget är att den stora majoriteten av brotten begås med illegala vapen. Det är få som försöker råna en bank med älgstudsare.

De kriminella kommer knappast att påverkas av den hårdare lagstiftningen.

Illegala vapen är ett stort problem. Kampen mot dem är inte enkel.

I stället för att ägna sig åt symbolpolitik borde EU satsa på mera internationellt samarbete för att bekämpa den typen av brottslighet som ofta sträcker sig över landsgränserna. Det borde vara EU:s kärnkompetensområde. Men då krävs seriöst arbete och inte symbolpolitik.

För att lyckas i sitt arbete mot terrorism behövs betydligt mera genomtänkt lagstiftning än något som kommissionen hostar fram på det sätt vi nu sett.

Processen har fått mycket kritik, med all rätt. Men är den verkligen så rutten som den fått kritik för att vara?

Hur stort problem är illegala vapen i Finland? Institutet för kriminologi och rättspolitik konstaterar i sin årliga översikt att 26 procent av de personer som sköts ihjäl mellan 2010 och 2015 dödades av ett lagligt vapen.

Andelen som dödats med ett lagligt vapen har sjunkit med nästan hälften om man jämför med perioden 2003–2009. Också antalet dödsfall som kopplas samman med illegala vapen har sjunkit.

I en europeisk jämförelse ligger Finland över snittnivån då det kommer till dödligt vapenvåld. I den statistiken är självmorden ändå inräknade, vilket gör att siffran ska ses i ljuset av Finlands höga självmordsstatistik. Dessutom är det ett faktum att den norska terroristen Anders Behring Breivik, serieskytten Peter Mangs som sköt invandrare i Malmö och männen bakom skolskjutningarna i Finland hade legala vapen.

Ur det perspektivet finns det fortfarande mycket kvar att göra också i samband med lagliga vapen. Utgångspunkten är att laglydiga medborgares rättighet att utöva sin hobby, men att ha flera tunga vapen hemma, aldrig får ses som en självskriven rättighet.