DELA
© Nya Åland

Stöd de demokratiska krafterna i Ryssland

Det finns bara en sak som kan rädda oss från ett storkrig, och det är ryssarna själva. De måste frälsa världen från Putin.
”Vi behöver inte skramla med sablar och allt det där. Det är inte bra. Men människor måste mobilisera sig för att skydda sig mot framtida hot. Det kanske tar ett år, det kanske tar två år, men det behöver ske långsamt och stabilt. Och sedan när folk ännu en gång kan se skillnaden, då kommer folk att se de vad de har för val.”
Så säger USAs tidigare utrikesminister Hillary Clinton om krisen på Krim.

I det korta perspektivet känns det som en verkningslös och vek strategi. Ska Putin alltså bara komma undan med att ha annekterat en bit av ett annat självständigt land?
Ska det som är kvar av Ukraina också uppslukas medan världssamfundet pratar? Ska andra stater med starka ryska minoriteter be om liknande ”hjälp”, och få den?

I det långa perspektivet, är Clintons strategi förstås den enda rätta. Det enda felet är att den borde ha tillämpats i 20 år redan.
Det vi sett i Ukraina, där en brokig folklig revolution allt mer tas över av en fascistisk och ultra-nationalistisk rörelse, kommer inte att leda till ett demokratiskt Ukraina, utan bara mer av samma gamla, med en ny flagga att vifta med.

Putins Ryssland, med sitt enfaldiga envälde, sin uselt fungerande statsapparat och sina övergrepp mot mänskliga rättigheter är ingen demokrati, och de som fattar besluten är varken det ryska folket eller informerade om vad som egentligen står på spel.
De hade gjort skillnad om stödet för demokrati-utveckling, fri press, och mänskliga rättigheter i Ryssland varit större, under en längre tid. Varför har det inte hänt?

Samma gamla historia. Det var bättre business att handla med en envåldshärskare som med järnhand såg till att affärerna flöt på, än att gunga båten och riskera oljan och naturgasen och de kommande investeringarna.

Man kan tycka att de folkliga revolutionerna, demonstrationerna på torgen, de dramatiska upplösningarna är en fantastisk sak, där plötsligt de som har makten blir av med den och folk slår sig fria.
Problemet är att revolutioner sällan leder till det resultat man hoppas på. I bästa fall skiftar toppskiktet till något som är snäppet mer kompetent eller vill lite bättre.
Den långsamma inlärningsprocess som verklig demokrati kräver, den tar tid, seghet, uthållighet.

Ska Putin stoppas så är det ryssarna som måste göra det. Ska vi andra göra något så är det att stärka alla demokratiska krafter som finns, och aldrig, aldrig ropa på krig som en lösning.
Än en gång måste man konstatera att av de gissel som samvetslösa och makthungriga eliter kan välja att utnyttja är nationalismen den värsta. Med dess hjälp kan man gräva upp vilken gammal oförrätt som helst och klä den i färskt blod. Man kan måla upp sina fiender i de grällaste färger, så att människorna där bakom inte syns, och om man kontrollerar all information som Vladimir Putin gör kan det ta länge och gå långsamt innan folk inser att de blir utnyttjade.
Vi måste lita på att ryssarna, alla de goda, smarta, roliga, vettiga, fredsälskande ryssarna gör det.
Så naiv måste man vara, för vad är alternativet?

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax