DELA
© Nya Åland

Ljuset i tunneln

Att bygga eller inte bygga, det är frågan. Eller är det kanske att utreda eller inte utreda?
Om man ändå inte bygger så är det ingen vits att utreda, fast det vet man först efteråt. Lätt är det med andra ord inte. Oppositionen tycker att man skall fråga föglöborna, åtminstone delar av den. Mitt minne säger mig att det redan är gjort, men mitt minne kan svika.

Det gäller alltså tunneln till Föglö. Och majoriteten är så enig om att den inte är enig så det är nästan rörande.
– Vi är helt eniga om att det skall utredas, påstod en av de 17 i majoriteten.
– Men någon tunnel skall vi inte ha. Sunda förnuftet borde säga att det inte är rimligt. Men det är väl en bristvara här i lagtinget.
– Tunnlar? undrade jag oskyldigt.
– Sunt förnuft!
Majoritetsledamoten, som jag i ärlighetens namn inte vet om är i opposition eller inte inom majoritetsblocket, eller kanske bara i opposition inom sin egen grupp, eller kanske inte ens det, hade i alla fall ett positivt omdöme om sina kolleger.
– Men många i lagtinget har tunnelseende.

Må så vara att en och annan ledamot i lagtinget saknar ljuset i tunneln. Men en och annan kan ha sett ljuset i tunnan över södra stan i lördags.
Jag återgår nu till vårt trettondagsparty och en programpunkt, som kollegan Mosse bjöd på. När mörkret hade lagt sig över trädgården halade han fram en skrynklig säck någonstans ifrån och kommenderade alla gäster ut på gräsmattan.
Efter litet pillande och grejande försökte han hålla säcken upprätt med mynningen mot marken samtidigt som han tände på ett ljus i mynningen. Det verkade inte klokt att börja elda gamla säckar på vår gräsmatta, i all synnerhet som det är förbjudet i stan med öppen eld utomhus, men han lugnade tålmodigt alla dumma kommentarer.
Efter en stund började säcken räta på sig, skrynklorna slätades ut och den liksom fyllde lungorna med luft. Och så lyfte den från marken. Först bara litet, så litet till och med ens var den uppe i takhöjd.
– Å, herregud, han tänker sätta eld på huset, var min första tanke.
– Han tänker sätta eld på hela Västernäs. Han sätter eld på hela stan!
Säcken, som nu såg ut som en flygande tunna, höjde sig långt över hustak och trädtoppar och seglade långsamt och klart lysande österut.
Fullständigt tyst steg den mot himlen och där skulle den hållas tills ljuset brann ut eller blåste ut. Föst då skulle den i brist på varm luft börja dala mot marken. Utan att sätta eld på någonting överhuvudtaget. Utan att skrämma livet av hundar och gamla tanter. Utan …
Tänk er himlen fylld av tyst lysande varmluftstunnor en nyårsnatt!
Fyrverkerier har jag aldrig avfyrat, men en lysande tunna vill jag prova på.