DELA
© Nya Åland

Inte nådigt

Kära vänner, våren höll i sig också i går, men det stora samtalsämnet var inte våren utan sommaren. Åtminstone där jag vistades i går morse.
– Det var inte nådigt hemma vid köksbordet i går kväll, meddelade en pappa till tre tonårsdöttrar.
– I går morse på väg in till stan var första gången hittills som min dotter bad mig knäppa på radionyheterna, berättade en annan bekymrad pappa.
Detta sades på lantrådskaffet i går, så ni kan i stort sett räkna ut vilka som sitter illa till hemma av våra lantråd och ministrar. Att sitta på makten och inte använda den, det bara går inte för sig om man är tonårspappa och Rockoff håller på att gå i putten. Tänk på det, alla ni andra. Era tonåringar kan åtminstone inte skylla på er personligen, för att ni ingenting har gjort. Om ni inte sitter i stadsstyrelsen, stadsfullmäktige, stadsplanenämnden eller i någon annan beslutsfattande instans.
Hur är det förresten med föräldrar som sitter i miljöprövningsnämnden, hur har de det med sina tonåringar?

Förstörd, förresten. Börjar jag bli hjärntvättad?
För mig personligen spelar Rockoff ingen som helst roll, jag går inte dit i alla fall. Jag sitter hellre hemma i trädgården och pratar med igelkottarna, ifall de flyttar in, vill säga. Men jag har förstått att ungdomar ibland sysslar med annat också.
De som söker sommarjobb till exempel kräver att få vara lediga över Rockoff. Varenda en. Vilket alla inte får. Så när vi i sommar träffar på en gäspande glassförsäljare vet vi att hon (brukar vara flickor) kombinerar Rockoff och nattvak med jobb på dagen.

Rockoff är också ett argument när det värvas sommarpersonal till ÅHS, fick vi veta på lantrådskaffet. Hälsominister Harriet visste berätta att det är en av de saker som lockar hit folk. Månne de får ledigt i Rockoff-veckan? Eller skall de sticka och plåstra ändå…
Men Rockoff har inte alltid varit dragplåstret. Förr när det värvades sommarfolk till Trobergshemmet var det någonting annat som drog hit dem bortifrån. Just det, Kökarfesten!

Det var litet tunnsått med ministrar på kaffet i går. Först fanns bara Britt och förvaltningschefen Arne där. Sen kom Runar och så Roger. Efter en liten stund också Harriet och efter henne Jörgen. Men inte en sosse så långt ögat nådde.
– Har ni slängt ut dem ren, var den spontana frågan till lantrådet.
– Det är den stora nyheten i dag, meddelade han glatt. Men befarade sedan att de kanske satt i sammanträdesrummet och klubbade av beslut medan vi drack kaffe.
Så småningom kom Lasse och meddelade att han visst sitter kvar. Men mer än en kvart satt han inte.
Man undrar.
HARRIET TUOMINEN