DELA
© Nya Åland

Håll grytan kokande

Tradition och upprepning är ett viktigt inslag i vårt julfirande. Vi vill att saker skall vara som de alltid varit, även om detta ”alltid” inte behöver betyda all evighet utan kanske bara något årtionde. När saker och ting förändras blir vi lite vilsna.

Som det här med
Frälsningsarméns julgrytor. De finns ju inte överallt och för vissa av oss är det något som fattas om vi inte får lägga en slant i grytan och få en godmodig nick, eller ett par värmande ord, i utbyte av en frälsningssoldat.
Jag kan ännu minnas hur spännande det var när jag i min barndom gick på stan med min mor och hon grävde fram en slant ur portmonnän och skickade fram mig för att sätta den i julgrytan. Julgrytan i Jakobstad stod på den tiden i hörnet av Storgatan och Kanalesplanaden, där det också annars var juligt eftersom de stora julsymbolerna Tro, Hopp och Kärlek hängde över Storgatan och spred sitt ljus om de inte blåst sönder i någon snöstorm.
Det var alltid kallt och frälsningssoldaten hade pälsmössa, varm vintermantel, påshandskar och stora stövlar som det knarrade under när han eller hon tog små steg för att hålla värmen.
De fattigas jul, stod det visst på skylten över den upphängda grytan.

På senare år har
det väl varit lite si och så med Frälsningsarméns nyrekrytering på en del håll, men på dess hemsida på internet läser jag att man fortfarande står på post vid sina grytor på ganska många orter i landet. Också hemma i Jakobstad och i grannstaden Nykarleby. Heder åt dessa tappra frälsningssoldater som håller ut, tänker jag.
Via hemsidan kommer jag också till tidningen Krigsropet där det finns en artikel som vet berätta att julgrytorna i Finland faktiskt fyller hundra år den här julen. I december 1906 samlade man in 3.514 mark och 14 penni. Det räckte till 500 livsmedelkorgar åt medellösa.

Den allra första
julgrytsinsamlingen arrangerades år 1894 i San Francisco där en före detta sjöman, Joseph McFee, ville stöda stadens utslagna, av vilka många var före detta sjömän, och ställde upp en järngryta på trottoaren.
I Finland gav Frälsningsarméns julgytskampanj i fjol hela 746.000 euro och man kunde ge understöd till omkring 21.000 personer i 13.000 familjer. Under efterkrigstiden började man också ta emot kläder och livsmedel vid julgrytorna och det gör man fortfarande. Den som inte kan finna någon gryta på sin hemort kan numera också ge bidrag via internet. Den vägen samlade man i fjol in 83.000 euro.

”Keep The Pot Boiling”,
manade redan Joseph McFee vid sin gryta i San Francisco och att hålla Frälsningsarméns gryta kokande är om något en god jultradition. Visst skulle en gryta på Torggatan fylla sin plats i julvimlet. Det finns de som minns tider då julgrytan kokat också i Mariehamn.