DELA
© Nya Åland

En väg som alla andra, fast tråkigare

I österbottniska kretsar talar alla om Riksåttan. Då är det inte ett stormöte mellan de åtta största minkfarmarna eller de åtta bästa tomatodlarna det handlar om. Det är en väg. Riksväg 8. Den går längs den västra kusten mellan Åbo i söder och nästan ända fram till Uleåborg i norr. På vägen passerar den Björneborg, Kristinestad, Närpes, Malax, Vasa, Nykarleby och Karleby.
Namnet Riksåttan låter lite runt och förföriskt. Hela rikets Åtta som kurvigt slingrar sig fram mellan åkrar, lador och en strand som vällustigt sakta stiger upp ur havet, lite mer för varje år.

Så kunde
det vara. Men jag tror namnet Riksåttan är rena rama motsatsen till den fantasilösa beskrivningen av Åland som ”En grön ö i ett blått hav.” Med Riksåttan vill man få folk att tro att det är en attraktiv väg att köra på. Med Ålands slogan vill man verkligen inte få folk att tro att Åland är något unikt. Fast det är tvärtom.
Riksåttan är rak, lång, enformig, tråkig…. Finns det ett kafé någonstans är det ett litet långtradarfik med lukten av cigarettrök som hänger kvar sedan rökförbudet infördes. Stolarna och borden vittnar också om utspillt kaffe och tappad aska sedan de första svenska nybyggarna steg i land på Finlands västra kust.
Det finns inte tillräckligt med låtar på alla världens radiostationer som kan göra att resan längs Riksåttan känns snabb. Det finns inte tillräckligt med roliga finesser på gps:en för att man ska kunna fördriva tiden om man inte själv kör. Och nu klagar jag fast jag bara åkt mellan Vasa och svängen av mot Nystad. Hur är det för dem som åker hela vägen?
Kanske Riksåttan kan vara trevlig för den som har tid att stanna till vid alla städer man passerar, men inte för den inbitne Österbotten-pendlaren med en tristesströskel låg som röstningsdeltagandet i EU-valen.

Då gillar
jag bättre att slingra mig fram längs ”den inre vägen”, som den heter i vår familj. Vanligtvis åker vi högre upp än till Vasa. Alahärma och Nykarleby brukar vara slutdestinationen och avfärdsorten. Då utgår vi från Alahärma och kör genom Seinäjoki och tar första stoppet vid Juustoportti i Jalasjärvi.
Där inhandlas brödost, hjortronsylt, godis och lunch. Efter det finns det hur många möjligheter att stanna och dricka eller äta tills man passerat Laitila (som tydligen heter Letala på svenska) och tar sikte på Nystad. Efter Nystad mot Gustavs där skärgårdsfärjan Viggen väntar är vägen alltid densamma och den snutten slår nog Riksåttan med sin enformighet. Men det är bara en kort stump.

Fast nu
får vi sakta vänja oss vid att inte alltid passera Gustavs på våra Österbottenresor. Vi får börja göra som andra stadsbor och ta oss via Åbo.