DELA
© Nya Åland

En god nyhet i mörka november

Det var nog klockan på väggen som var pricken över -i. Den, i kombination med en himmelsk chocolate cream pie och bekväma stolar.
Jag vill härmed vara den första som säger det: pånyttfödda café Iwa kommer att bli en hit.

Äntligen, sedan när det nu var, när Iwa var ett café man bara gick till för att det hade det där obestämbara i väggarna som ett bra ställe ska ha (på den tiden fanns det visst bord där man fick röka och andra i samma rum som var rökfria(!)), har det blivit riktigt bra.

För det första, naturligtvis, utbudet på bakverk. På Iwa hittade man i lördags sagda chocolate cream pie, en uppenbarelse i lagom litet format (alldeles för ofta är bakverk groteskt överdimensionerade och lämnar dig i ångest och gräddkoma.). Där fanns en förtjusande lakrits- och chokladkaka, bastant och bestämd som en arg pralin. Gräddmunkar och snygga bullar i pappersstrut samt, håll i er nu, gott kaffe. Inte surt och ljusbrunt.

För det andra, inredningen är helt enkelt… smakfull. Inte hel-retro, men med blinkningar åt det förflutna, som dendär klockan på väggen som såg exakt ut som en klocka som fanns hemma hos alla på 1970-talet. Inget fancy, bara exakt så.
Blommorna i (de otroligt snygga) fönstren var en lagom blandning, och inte en enda insmickrande Saint Paulia fanns där.
Och så de stiliga, arga svärmorstungorna. Perfekt, helt enkelt.

Iwa är en stadens snyggaste café-lokaler, med en av stadens absolut bästa lägen. Nu med goda kakor och snygg inredning. Nog vore det väl attan om det inte ska få det att gå runt. Ska man komma med någon enda invändning så verkar luncherna rätt dyra, men det säger jag förstås innan jag smakat.
Kanske salladerna och sopporna uppnår sådana himmelska höjder att jag gladeligen betalar för kvaliteten, i kombination med svärmorstungorna.

Om nån nu undrar, så nej. Jag har inte ett sponsoravtal med caféinnehavarna. Det känns bara så bra att någon gång bara vara odelat positiv, inte den elaka, kritiska ledarskribenten som knappt kan sova på natten om hon inte fått någon giftig elakhet ur sig före lunch.

Jippii. Hurra. Världen är en fin plats ändå, fast det är november och måndag morgon (i skrivande stund).

Nina Fellman