DELA
© Nya Åland

Den enda rätta

Många låtar handlar om kärlek. Mestadels olycklig kärlek. Och alltid finns det bara en enda själsfrände som utlöser den här känslostormen som ylas fram av ledsna sångare.
I countrylåtar brukar det sitta någon gammal hillbilly i en gungstol på verandan. Han spelar sitt munspel och krystar fram med hes whiskeyröst: ”Nu har det gått tre decennier sen vi sågs sist och jag har fortfarande inte kommit över dig. Du är det enda rekorderliga fruntimmer jag någonsin lagt ögonen på, Gun-Inger.”

Vadan denna besatthet? Om det bara skulle finnas en enda rätt person skulle det ju vara ganska kört. Då måste man nästan anställa en receptionist som håller koll på alla sex miljarder. Denne receptionist skulle sitta och knappa på sin dator dagarna i ända och till exempel meddela: ”Din själsfrände heter Igor Aleksandr Sokolov, är 89 jordsnurr och bor i Novokuznetsk, Sibirien.”
Vad ska man göra med den informationen?

Jag läste en intressant bok om anknytningsteorin häromsistens. Anknytningsteorin innebär att man utvecklar relationer på samma sätt som när man var liten, om man nu inte förändrar sitt beteende såklart. Vissa är klängiga, andra känslokalla och så finns det en trygg sort som liksom bara får ihop det med folk.

Enligt forskare finns det inte en enda rätt person. Det finns drösvis. Varenda en du ser skulle egentligen kunna vara ett potentiellt offer för dina kärleksballader. Du måste bara ställa dig frågan: ”Vill jag vara vän med den här typen?”
Är svaret ja finns egentligen inga hinder. Då kommer kärleken som ett brev på posten efter ett tag. Forskarna menar att velande hit och dit, tankar som ”men är han verkligen rätt för mig”, ovilja att planera framtiden och sånt därnt larv egentligen bara är kod för: ”Du har ett knasigt sätt att knyta an till folk”.

Så vad hade hillbilly-karln kunnat göra för att Gun-Inger inte skulle ha stuckit för trettio år sedan? Han hade kunnat uttrycka sina ömma känslor fast det kanske tog emot ibland. Och han hade kunnat bortse från de där begränsande själsfrände-tankarna.

För det är tankarna som är problemet. Nutidsmänniskan är så fokuserad på att saker ska vara smidiga, effektiva och ge resultat. Vi resonerar oss fram till om en person är trevlig eller inte. Vi gör långa listor över folks egenskaper och avfärdar en mysig dejt för att hon inte kan något om politik.
Istället för att bara känna efter och låta oss drabbas av den stora passionen.

 

Linnea Friman