Att testa sina vingar
Ibland måste man göra saker som man egentligen inte vågar. Det är något jag har funderat mycket över de senaste veckan. Jag har åkt till en ö som jag aldrig varit på förut, i ett land jag inte alls känner till.
För att jag ska praktisera här på Nya Åland, det är också något som är helt nytt för mig. Jag har aldrig satt min fot på en tidningsredaktion tidigare.
Så när jag i söndags gick på båten i Kapällskär var det inte utan att tveka. Just då ville jag helst av allt bara springa tillbaka till bilen, köra hem det fortaste jag kunde och sedan springa in och gömma mig under täcket.
Men det gjorde jag inte. Jag gick på den där båten och satt där i två långa timmar.
När jag kom fram var det mörkt och svinkallt. Jag försökte utifrån kartan utanför terminalen förstå åt vilket håll jag skulle börja gå. Men jag gav upp efter bara någon minut och ställde mig istället i taxikön.
Taxichauffören blev den första ålänningen jag fick en chans att prata med. Han var fantastiskt trevlig och förklarade för mig hur jag skulle gå för att komma till bussen följande dag och berättade var jag skulle hoppa av för att hamna närmast redaktionen.
Senare samma kväll skulle jag gå ut och försöka få tag på något att äta. Då träffade jag den andra ålänningen.
En snäll dam som hjälpte mig att hitta till macken. Hon stod kvar länge och pratade och förklarade för mig hur det fungerar här. Med stängningstider i affärer och så.
I måndags skulle jag åter igen göra en sån där sak som jag egentligen inte vågar. Jag skulle ta bussen till min första praktikdag här och jag var livrädd.
När jag är rädd, stressad eller nervös blir jag världens tidspessimist. Så när jag stövlar in på redaktionen är jag en halvtimme tidig. Vilket gör mig ännu mer nervös.
Men även här möts jag av ålänningar som är trevliga och som tar sig tid att hjälpa mig och förklara saker. Och det är någonstans här den värsta nervositeten släpper och jag börjar känna att det här kanske inte var så farligt. Att vingarna nog håller den här gången också.
Som sagt har jag funderat mycket över att göra saker man egentligen inte vågar de senaste dagarna. Och det jag har kommit fram till är att det hjälper mycket att ha trevliga människor omkring sig.
Det känner jag att jag har haft ända sedan jag kom hit. Jag vet inte om det är så ni är här på Åland rent allmänt eller om jag har haft tur.
Men tack i alla fall alla ni som hjälpt mig att göra de här som jag egentligen inte vågade. Tack, tack tack!
