DELA
© Nya Åland

Reformen som både kan förstöra och fördyra

Nya Ålands serie med gästledare som handlar samhällsservicereformen fortsätter. Dagens skribent är Centerns partiordförande Harry Jansson.
Debatten om innehållet i den åländska samhällsreformen upplevs säkert redan nu av allmänheten som utdragen och tjatig. Dylika reformer måste dock få ta tid eftersom felaktiga vägval riskerar att både förstöra och fördyra. Den tveksamhet som hela debatten präglas av är därför naturlig och behövlig. Stora samhällsförändringar ska ta tid och alla synpunkter ska gås igenom för att det ska komma något bättre ut på slutet.
Det är till exempel svårt att hitta goda argument för en sammanslagning av våra kommuner eftersom de redan är slimmade och samtidigt saknar de verkligt kostnadskrävande uppgifterna i form av sjukvård och högre utbildning. Därutöver är de åländska kommunerna världsbäst på att etablera samarbeten över gränserna, i smått som i stort.

Men samtidigt debatteras det mest uppenbara alltför lite, nämligen själva huvudfrågan: varför behövs en samhällsreform överhuvudtaget? Svaret varierar redan beroende på vem som får frågan. För Åländsk Centers del bör en samhällsreform dels handla om att enskilda ålänningar (och deras anhöriga) inte ska uppleva sig som en jobbig kostnad för en liten kommun, dels att säkerställa kommunerna som den fortsatta grunden för basservicen (skolor, daghem, etc.).

För att uppnå förstnämnda delmål arbetar Åländsk Center för att delar av socialvården lyfts över från kommunerna till en högre, gemensam nivå. Hur denna gemensamma nivå ordnas, via en ny gemensam myndighet eller t.ex. som en del av ÅHS, är av underordnad betydelse. Huvudsaken är att enighet uppnås om att vissa sociala frågor sköts bäst inom ramen för en större organisation. Barnskyddet och missbrukarvården är exempel på områden där vi helt enkelt inte kan begära att socialkanslier med knappa resurser ska mäkta med den både mentala och arbetsdryga påfrestningen.
Det andra delmålet tryggas bäst genom att den kommunala strukturen fortsätter att vara ett regionalpolitiskt instrument, dvs. det sätt på vilket lagtinget ser till att hela Åland kan leva genom tillgång till basservice i lokalsamhället.

Varför slår Åländsk Center vakt om den kommunala självständigheten? Svaret är att det är omöjligt att skapa en mer effektiv och kostnadsmedveten struktur än just det kommunala. Att göra Åland till en enda kommun vore förödande för samhällsekonomin. Kostnaderna skulle skena iväg. I händelse av att en sådan reform förverkligas är samtliga anställda säkerställda om att arbetsförhållandet fortsätter under minst fem års tid. Parallellt med den kostnaden ska nya strukturer med en mängd mellanchefer byggas upp. Kvaliteten i beslutsfattandet kan i vissa hänseenden förbättras men prislappen kommer att betyda höjda skatter för ålänningarna.

Med förvåning har vi inom Åländsk Center tagit del av reaktionerna från delar av allmänheten när det gällt beskedet om att över 700 ålänningar innehar ett kommunalt förtroendeuppdrag. För oss inom Centern är detta inte ett problem utan en enorm tillgång för vårt örike. Tänk att så många är villiga att för en bagatellartad ersättning sätta bort sin fritid på att få det gemensamma att fungera.
Förs kommunerna ihop till enda enhet försvinner även en avsevärd mängd frivilligarbete ute bygderna, något som ska ersättas med personal och därmed nya kostnader.

Åländsk Center vidhåller att den bästa utvecklingen på den kommunala sidan äger rum om samgåenden av kommuner sker frivilligt och utan lagtingets pekpinnar. Då finns det goda chanser att viljan att arbeta för det egna samhället lever vidare.
Harry Jansson
Ordförande, Åländsk Center