DELA
© Nya Åland

Presidenten ger ökad pondus åt självstyrelsen

President Tarja Halonen markerar Ålands ställning genom att komma till lagtingets öppning. Hon anser rentav att det hör till att republikens president finns på plats när ett nytt lagting tillträder.
President Tarja Halonen ser såväl praktiskt som strikt juridiskt på Ålands ställning.
I talet på lagtingets öppning tog hon upp lagen om upphandling, där såväl Ålandsdelegationen som Högsta domstolen ansåg att lagtinget hade överträtt sina befogenheter. Presidenten lyssnade på justitieministeriet och lät lagen träda i kraft. Ett viktigt beslut i en mindre viktig fråga, skrev vi den gången i augusti.
Nu konstaterade president Halonen att det väckte en viss uppståndelse när hon inte följde majoriteten i Högsta domstolen.
– I mitt beslut framhävde jag Ålands ställning som självstyrelse. Jag anser att eventuella ändringar i riksdagens och lagtingets behörighet skall göras genom beslut om ändring av självstyrelselagen som fattas av riksdag och lagting.
Just det. Att världen förändras liksom folks syn på hur lagarna skall tolkas får inte leda till förskjutningar i behörigheten utan att självstyrelselagen först ändras.

Men president Halonen tycker ingalunda att allt skall baseras enbart på lag. Hon ser det som viktigt att diskutera frågor som är gemensamma för Åland och riket och att samordna synpunkterna. Hon sade rent ut att det under de senaste åren har uppstått situationer, där missförstånd och konflikter hade kunnat undvikas genom ett effektivare samarbete.
Missförstånd kan det finnas flera av, men den enda riktigt tydliga konflikten är den om Paf-spelet på internet. Halonen har försökt bilägga konflikten genom att tillsätta landshövding Peter Lindbäck som medlare, men det har möjligen inte lyckats, inte än åtminstone.
Men konflikten har heller inte trappats upp. Riksåklagaren har ännu inte tagit ställning till ett eventuellt åtal mot Roger Nordlund (c) och Britt Lundberg (c) i egenskap av ansvariga för tillsynen.
Ville Halonen med detta säga att viljan till samarbete kunde vara litet större också från åländsk sida?

Och nu är Finlands önskemål om en plats för Åland i EU-parlamentet så officiell den någonsin kan bli. President Halonen talade om för lagtinget att Finland har meddelat att man har krav som gäller Åland om antalet platser i parlamentet tas upp på nytt.
Nu verkar det inte bli så. Men önskemålet har framförts och kan läggas fram för ålänningarna när det härifrån klagas över att Åland har för litet inflytande i EU. Att Åland kunde få en av Finlands ordinarie platser är inget man tar upp på eget bevåg på rikssidan.
Mer spännande är informationen om att det faktiskt blir något av talerätten i EG-domstolen. Den arbetsgrupp som ser på vad som kan göras för att säkerställa att Åland får komma till tals kommer enligt Halonen att föreslå pragmatiska förbättringar liksom garantier för att landskapet får sin stämma hörd i mål som rör Åland. Det här är något som kan ordnas helt mellan Åland och riket.
Man kan säga att det är det minsta en rättsstat kan ställa upp med. Det oaktat är det en förbättring och den är välkommen. Det får inte bli fler snusfall, där den felande parten inte ges möjlighet att försvara sig.

Halonen sade att diskussionerna redan nu har lett till att samarbetet och dialogen mellan rikets regering och landskapsregeringen har förbättrats.
Om man får tro åländska ledande politiker så var relationerna rätt nära fryspunkten en tid. Så kan man inte ha det. Då är det bra om någon som står litet på sidan om de dagliga konflikterna kan peka på möjliga lösningar.
President Halonen har visat att hon både kan och vill. Men det måste också finnas någon som lyssnar. Helst två.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax