DELA
© Nya Åland

Orkar vi betala 7 miljoner mer i skatt för beskattning?

Är det värt 7 miljoner euro mer i skatt per år för att avlöna ytterligare 140 tjänstemän? Tjänstemän som skall avlönas för att driva in våra skatter.
Som Nya Åland skrev i går vill fyra partier ta över beskattningsrätten oberoende av konsekvenserna. Man utgår tydligen ifrån att konsekvenserna är positiva.
Två partier vill vänta på den parlamentariska kommittén, som blir klar inom kort med sin rapport.
Det finns all anledning att vänta. Den parlamentariska kommittén skall nämligen formulera ett gemensamt politiskt mål för beskattningen. Man skall alltså komma med någonting som alla är överens om, vilket inte kan vara det lättaste.
Trots det verkar det som om kommittén försöker bli klar redan före valet, för att göra beskattningsövertagandet till en valfråga. Betyder det att man har blivit, eller håller på att bli överens? Och i så fall om vad?

Det man gärna skulle se är ett upplägg för vad Åland skall göra med beskattningsrätten om den överförs.
Att bara säga att det är viktigt att få bestämma själv räcker inte. Om väljarna skall ta ställning så måste de få veta vad de tar ställning för eller emot.
På vilket sätt kan Åland lägga om beskattningssystemet så att det gynnar det näringsliv vi har här utan att det missgynnar konsumenterna? Man kan visst hävda att ett livskraftigt näringsliv alltid gynnar konsumenterna eftersom det bidrar till att hjulen snurrar. Men då måste väljarna få veta vad som planeras och vilka effekter man räknar med.
Den enda som hittills har haft en vision av vad som kan göras är centerns Magnus Lundberg, som inför riksdagsvalet presenterade sitt förslag till platt skatt. Men inte heller han listade vilka som gynnas/missgynnas av ett sådant system.
Hans huvudargument var att systemet skall vara så enkelt att det inte krävs en stor stab av tjänstemän för att sköta det.

Ett av underlagen för den parlamentariska kommittén är skattegruppens rapport. Skattegruppen har kommit till att ett åländskt skatte- och tullverk skulle sysselsätta 140 tjänstemän. 140 tjänstemän för att bära upp skatterna. Det är ingen liten stab.
Och vad skulle det kosta?
Har tjänstemän inom skatteförvaltningen löner i klass med polisens eller möjligen personalens på landskapets kansliavdelning?
Polisen har enligt landskapets budget 84 anställda. Då är samtliga i personalen medräknade. Personalkostnaden är 4.351.600 euro per år. För 140 personer blir det en årlig kostnad på 7,25 miljoner euro.
Kansliavdelningens allmänna förvaltning har 33 anställda enligt budgeten. Personalkostnaden är 1.606.700 euro. För 140 anställda ger det en kostnad på 6,8 miljoner euro.

Skattebetalarna på Åland skall alltså slita ihop i runda tal 7 miljoner euro till i skatt per år för att avlöna dem som bär upp skatten.
För att det skall verka vettigt måste det finnas konkreta siffror på vad dessa samma åländska skattebetalare vinner på systemet.
140 nya arbetsplatser kan låta trevligt i och för sig, men om man har förstått framförallt de obundna och de frisinnade rätt så har Åland redan nu en mer än tillräckligt stor administration. Inte brukar centern och Ålands framtid heller klaga på att den är för liten.
140 nya blir det naturligtvis inte. Det finns också i dag folk på såväl skattebyrån som tullen. Och Åland är med och betalar deras löner till den del det blir något över när klumpsumman har betalats tillbaka. Beroende på vem man talar med så kan man komma till att Åland i dag kommer rätt lindrigt undan här.

Oberoende av hur man ser på beskattningsfrågan så skall det bli oerhört intressant att ta del av den parlamentariska kommitténs eniga betänkande. Det vill säga vad man har lyckats bli enig om.
Enigheten lär knappast gälla 7 miljoner euro extra per år för ett eget skatte- och tullverk.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax