DELA
© Nya Åland

Mot framtiden med lånade pengar

Men hur i hela friden ska det gå?
Slag i slag drabbas landskapets ekonomi av motgångar. 10 miljoner försvann i klumpsumma och flitpengar i förhållande till det budgeterade. Nu sjunker klumpsumman för 2013 med 4,8 miljoner till följd av minskat skatteunderlag i Finland.
Gymnasiet behöver närmare 600.000 i extra pengar, i år. Jordbrukarna kräver höjda stöd i storleksordningen en halv miljon. Det finns kommuner som går på knä och som kommer att behöva tilläggsstöd.

De enda som ler lite i mjugg är en skadeglad grupp liberala debattörer och politiker som vädrar morgonluft och valseger över att inte heller denna regering förmått förutse hur massivt nedgången i den globala och nationella ekonomin drabbar Åland.
Det är där, i största hand, som problemet finns. Utanför Åland. Eftersom Åland inte har hand om beskattningen och intäkterna för Åland är man beroende av hur det går i Finland, Europa och resten av världen. Och resten av världen går dåligt. Situationen vore för all del inte bättre om Åland hade hand om sin egen beskattning.

Under de senaste tio åren har svängningarna i ekonomin blivit allt svårare att förutse. Riktiga experter har misslyckats katastrofalt med att förutse finanskrisen, hur djup nedgången blir i de europeiska ekonomierna, och hur man ska göra för att stabilisera ekonomierna.
Ryssland vinglar mellan rövarkapitalism och diktatur. USA är i växande grad beroende av Kina, som tillsammans med Indien är tilltänkta att bli framtidens ekonomiska lokomotiv. Och också där börjar negativa signaler göra sig hörda.

Vad vi alltså med relativ övertygelse kan säga i dag är att vi förmodligen just nu upplever svansändan av en ekonomisk stabilitet och tillväxt utan dess like, och att framtiden varken på lång eller kort sikt ser ljus ut.
Finland är ett stabilt och rikt land, på väg att likt andra länder i Europa bli fattigare, mindre stabilt och mer skuldsatt, och det kommer att påverka oss på olika sätt.
De processer som redan inletts på Åland, som samhällsstrukturreform ochstörre förändringar, måste slutföras med större energi och politisk samling än vad som hittills varit fallet.

Det blir också nödvändigt att på något sätt nå en samsyn över partigränserna om vad man måste göra, för om responsen på de tuffa tiderna fortsätter att gå i fyraårscykler av överbud och sparsamhet, då blir det inte bra.
På plussidan finns dock en sak: landskapet Åland har inga skulder. Det är närapå unikt i världen och en stor möjlighet. Vi har fortfarande svängrum. Vi kan fortfarande möta till och med en lång lågkonjunktur med stimulansåtgärder och investeringar som överskuldsatta länder och regioner inte har råd med.
Vi har Paf-medel som kan sättas in för att åstadkomma nya saker, dels sådana som genererar arbetsplatser inom byggsektorn, inom vården, inom omsorgen. Dessutom kan vi på det sättet trygga nivån på välfärden.

Släpper vi taget nu och försöker att enbart spara oss ur krisen blir följden en nerförsbacke av växande arbetslöshet, sämre lönsamhet för de åländska företagen och en hårdare belastning på välfärdssystemn.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax