DELA
© Nya Åland

Missa inte att nätsäkerhet är ett föräldraansvar

Det finns en bra utgångspunkt för föräldrar till barn i datoråldern, som numera inleds redan i ettårs-åldern, med pekplattor och roliga spel: Ungarna vet alltid mer.
De är snabbare, rörligare, nyfiknare och sprider ny information snabbare än föräldragenerationen som dels inte är född in i den digitala världen, dels har annat trivialt att sköta, som jobb, hem och annat viktigt i livet.

Datorer och den digitala världen är inget att vara rädd för. Den är, liksom allt annat mänskligt, ett sammelsurium av det triviala, det informativa och kunskapsbaserade, det sensationssökande, det sexuella/pornografiska och det rent underhållande. Nätet är, framför allt annat, ett oöverträffat verktyg för snabb och okomplicerad kommunikation i text, bild, film och säkert saker som vi inte ens tänkt på ännu.

Ungdomar är där, och de kan stigarna i skogen som de vuxna inte bryr sig om. Därför finns sajter som Ask.fm. Därför finns nätmobbning på alla upptänkliga sätt och ställen. Därför konsumerar ungdomar porr som aldrig förr. Därför anpassar sig musik-, film- och tv-producenter till en verklighet där upphovsrätt inte längre kan bevakas och intäktsmodellerna måste förändras.

Frågan är, hur ska föräldrar bemöta denna sköna nya värld? Hur ska man skydda sina barn från att bli kallade äckliga, vidriga, ovärdiga att leva, horor och slaktavfall? Och, lika viktigt, hur ska man stoppa dem från att bli förövare i den anonyma nätvärld där också vuxna människor bär sig åt som svin under nätets osynlighetsmantel?
Det är väl trist att säga, men svaret är samma gamla visa som föräldraskap alltid handlat om.

Det är närvaro. Uppfostran. Samtal. Skillnaden mellan rätt och fel. Så här får du göra. Så här får du inte göra.
Är man en offentlig person, en journalist eller en politiker eller företagsledare, då får man i kraft av sitt ämbete tåla en del nedsättande kommentarer. Det betyder inte att elakheter inte träffar själens mjukdelar ändå, om man har garden nere. Vi är alla små.

För en växande människa, med alla de osäkerheter man ändå bär på, finns inget mer destruktivt än att okända människor som kan vara vem som helst i bekantskapskretsen, zoomar in på det man är mest rädd om, som utseende, vikt, sexualitet, ensamhet och prestation.
För några enstaka är konsekvenserna förödande. För alla andra är det obehagligt och ledsamt.

Varför, kanske någon undrar, sysslar ungdomar med eller utan föräldrarnas medverkan med något så potentiellt otrevligt? Ja, svaret är att det kan vara kul. Man öppnar sig för frågor som kan vara roliga, kontaktsökande och underhållande. Man blir sedd på en offentlig arena. Någon, även om det är en anonym person, är intresserad av vad du svarar.

Föräldrar, snälla ni. Era barn behöver er, både för att inte bli utsatta och för att inte utsätta. Lär dem vad som är rätt och fel. Prata med dem. Kolla, kolla, kolla.
Nätsäkerhet är lika viktigt som trafiksäkerhet, hälsokontroller och bordsskick. Missa inte det.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax