DELA
© Nya Åland

Miljöåret 2015 bäddade för blomstrande engagemang

Supermiljöåret 2015 gick globalt sett i klimatets tecken. På den gröna ön i det blå havet har de renodlade miljöfrågorna dock fått ta baksätet. Men året som gått har istället odlat fram en bädd av grönskande engagemang. En grogrund för en hållbar framtid.

 
I Språkrådets nyordslista för 2015 seglade flera ord med hållbarhetstema upp bland spaltraderna. Bland annat avinvestera, delningsekonomi, dumpstra och naturvin. Bland 2014 års gröna ord återfanns köttnorm, plastbanta och nerväxt. Miljöorden trendar, men hur ser det ut i verkligheten?

2015 blev internationellt ett supermiljöår som kulminerade i det historiska klimatavtalet i Paris. På det åländska miljöplanet har det dock varit ont om konkreta miljögynnande beslut. Ålandskomposten befinner sig fortfarande i ett vakuum efter flera år utan miljötillstånd och internationella kryssningsfartyg får fortsätta dumpa avfall fram tills åtminstone 2019 trots åländska protester. Vindkraften har haft ett positivt år men de allra sista knutarna är fortfarande olösta och förverkligandet av den ambitiösa hållbarhetsstrategin, som klubbades 2014, får den nya regeringen bita tag i. Arbetet med att förnya vattenlagstiftningen är igångssatt, men även naturvårdslagstiftningen behöver revideras.

Det är många, tunga gröna stenar som både satts i rullning och som fastnat i mossiga bergskrevor under året som gått, men allt fler händer har samlats för att putta på.

I samband med klimatmötet i Paris samlades drygt 200 ålänningar på Pommern för att skicka en hälsning till beslutsfattarna om en omställning till ren energi. Ålands natur och miljö hade i slutet av året ökat till 800 medlemmar och allt fler vill leva miljövänligt enligt en färsk utredning från ÅSUB.

En utvecklings- och hållbarhetsstrateg har anställts för att konkretisera arbetet med hållbarhetsstrategin och arbetet inom föreningen Rädda Lumparn som grundades 2014 har tuffat på. Valmansföreningen Hållbart Initiativ slog sig in på det politiska fältet som det ekologiska samhällets försvarare och Rauli Lehtinen fick brett stöd för sitt plastpåsförbud. Och vi ska ju inte glömma #Blått för Östersjön-dagen som uppmärksammade havets välmående på initiativ av drivna elever i Källbo skola.

Både före detta miljöministern Carina Aaltonen och Ålands natur och miljös ordförande Mikael Larsson är överens om att engagemang varit ledstjärnan för 2015, både för miljön och för våra medmänniskor. I svallvågorna av flyktingströmmen, terrordåd och naturkatastrofer står det klart tydligare än någonsin att vi behöver varandra. Och världen behöver oss.

Miljövetenskapsprofessorn Johan Rockström gjorde ett bokslut för miljöåret 2015 i Sveriges Radio den 28 december och var sin vana trogen pedagogisk, informativ och hoppfull. Han belyste vikten av arbetet mot en hållbarare värld på alla plan, inte för att rädda planeten – utan för att rädda mänskligheten.

”Insikten om att vi människor är en sammanvävd del av naturen, en art bland arter, att världen är en del av planeten är det avgörande skiftet från misskötare till planetskötare”, säger han i sitt radioprat.

Kanske vi hittar planetskötare i nyordslistan för 2016?