DELA
© Nya Åland
Foto: Laura Kotila/Statsrådets kansli

Många viktiga lärdomar

Finansministeriets förslag är en delseger för Åland. Mycket arbete återstår ännu innan Åland kan lägga rikets vårdreform bakom sig. Men redan nu finns flera viktiga lärdomar.
Hur ska rikets vårdreform neutraliseras på Åland? Det har varit den absolut största frågan för det offentliga under snart ett år.

När Finansministeriet i måndags skickade ett förslag på lösning kunde man nästan höra lättnadens suck. Många har arbetat hårt för att få till en lösning som varken drabbar Åland ekonomiskt eller underminerar självstyrelsen. Att Finansministeriet nu lägger fram en sådan lösning är en delseger för självstyrelsen.

Det andra alternativet, att Åland tagit över personbeskattningen, hade varit betydligt mer komplicerat. Risken är dessutom stor för att vårdreformens strama tidtabell hade gjort att frågan hade stressats i en alltför snabb takt. Det hade ingen tjänat på.

Frågan om Ålands beskattningsbehörighet hör hemma i Ålandskommittén som har i uppgift att utveckla den ekonomiska självstyrelsen. Det här förslaget binder inte Ålandskommittén. Därför är Finansministeriets lösning bra eftersom den neutraliserar vårdreformen utan att hasta fram stora förändringar som inte är välförankrade.

Det största orosmomentet i nuläget är om EU-kommissionen godkänner förslaget och inte klassas det som otillbörligt statsstöd. Om kommissionen kräver ändringar i stödet för att godkänna det lovar Finansministeriet ändå att komma med ett nytt förslag. Det låter lovande och konstruktivt.

Processen med vårdreformen är långtifrån klar. Om regeringen Sipilä går på Finansministeriets linje kommer klumpsumman att öka rejält om inget görs. Det beror på att statens samlade inkomster, som klumpsumman baserar sig på, ökar rejält när statsskatterna ökar till förmån för kommunalskatten.

Eftersom Finansministeriet har deklarerat att Åland varken ska vinna eller förlora på förslaget ökar nu sannolikheten för att man på rikshåll vill diskutera klumpsumman. Åländska politiker har försökt lyfta frågan om en höjd klumpsumma i många år utan framgång. Men vårdreformens effekter borde motivera riksregeringen att diskutera frågan.

Tyvärr kommer knappast vårdreformen vara den enda där självstyrelsen riskerar att hamna i kläm. Finland är inne i en stor omvandlingsprocess med många reformer. Vårdreformen är fortfarande i startgroparna och behörighetsproblem kan fortfarande uppstå när den går vidare. Dessutom kommer stora reformpaket på andra fronter, till exempel landskapsreformen. Också Trafikreformen kan innebära utmaningar för självstyrelsen, även om det förslaget i nuläget jobbar i kraftig motvind.

För att riket och självstyrelsen ska kunna utveckla sin relation vore det otroligt viktigt att både landskapsregeringen, men framförallt regeringen Sipilä, lärde sig av sina misstag. Landskapsregeringen kopplades in allt för sent. Det ledde till att mycket av det arbete som lagts ner på båda sidor om Skiftet hade kunnat undvikas om riksregeringen kopplat in Åland tidigare.

Den åländska lärdomen är att det lönar sig att fortsätta arbeta trots att det ser mörkt ut. Skulle man inte ha satt hårt mot hårt hade riket knappast mejslat fram modellen som nu ligger på bordet. I den här processen har det inte varit några soloåkningar utan landskapsregeringen, riksdagsledamoten och förvaltningen har dragit åt samma håll med oppositionen som blåslampa.