DELA
© Nya Åland

Låt lagtingspolitikerna göra sitt jobb på heltid

Folket får de politiker det förtjänar.
Då är det läge att betala väl.
Både i lagtinget och på nätet har lagtingsledamöternas löner varit upp till diskussion i veckan som gick. Dels har lagtinget diskuterat om en arvodeskommission ska inrättas som ska bestämma lönenivåerna för lagtingsledamöterna.
Dels har Anders Eriksson, Ålands framtid, initierat en debatt där han menar att lagtingsledamöternas löner borde höjas för att locka till sig ”bättre” ledamöter.
Båda förslagen är sådana att man borde klubba dem snabbare än vi kan säga arvodeskommission.

I dag har en lagtingledamot drygt 3 300 euro i månaden, för en på papperet 60-procentstjänst. Därtill har många någon form av jobb vid sidan av. Anders Eriksson, till exempel, driver jordbruk, andra driver eget inom till exempel turismen eller fastighetsbranschen.
60-procentstjänsten kan förklaras med de långa uppehåll som lagtinget tar på både höst och vår, samt sommarlov. De två förstnämnda av hävd för skörd och sådd, en kvarleva från svunna tider då bönder dominerade den lagstiftande församlingen.
Det är inte speciellt i samklang med samtiden, mindre än en handfull av ledamöterna i det sittande lagtinget är lantbrukare. Och här finns en uppenbar lösning på problematiken med att 3 300 euro i månaden inte lockar högutbildade att lämna sina ”vanliga” jobb för att i stället göra en insats för samhällets framtid.

I stället för att inrikta diskussionen på lagtingsledamöternas eventuella löneförhöjning, borde man tala om huruvida att vara lagtingsledamot borde vara ett heltidsarbete. Redan i dag lägger de allra flesta av ledamöterna mer än den avsatta tiden på sitt uppdrag.
Om lagtinget beslutade att skrota det åldrade kalendertänkandet, och låta lagtingsåret följa normal rytm, vårtermin, sommarledighet och hösttermin, och ledamöterna därmed jobbade heltid skulle lönen i stället hamna lite över 5 500 euro/månad. Det är en lön som kan konkurrera med många framstående tjänster också i det privata näringslivet.

Det är svårt för politikerna på Åland att lyckas föra en bra debatt kring sina egna roller. Det är allt för lätt för diverse lustigkurrar och populister att skjuta debatten i sank med osakliga, men roande argument.
Sanningen är att politikerna inte kostar speciellt mycket för landskapet, sanningen är att de borde kosta mer. I landskapsregeringen är förhållandet mellan de politiskt tillsatta och tjänstemän förfärande mycket till tjänstemännens fördel. Lantrådet och de sex ministrarna har tillsammans en sekreterare och inte en enda politisk tillsatt tjänsteman.
När man talar med partiföreträdare för de olika partierna är de ense om att den politiska delen av regeringen borde utökas, men ingen vågar föra fram detta i en valrörelse.

Land ska med lag byggas, heter det. Och lagarna ska stiftas av de folkvalda. Då behöver de dels ha förutsättningar att stifta de allra bästa lagar för befolkningen, dels ha en tillräckligt bra lön för att de allra bästa i samhället ska lockas till den offentliga makten.

Till sist; självklart borde lagtinget tillsätta en oberoende arvodeskommission. Då kommer man enkelt undan de mest infantila påhoppen om att lagtingets ledamöter försöker sko sig själva.

Jonas Bladh